Du behöver inte börja med att radera personliga bilder och dokument. Börja i stället med temporära filer, gamla program och annat som Windows kan hjälpa dig att hitta.

Kontrollera först vad som tar plats

Innan du raderar något bör du ta reda på vad som faktiskt använder lagringsutrymmet.

1. Öppna Inställningar.
2. Välj System.
3. Klicka på Lagring.

Windows visar hur mycket utrymme som används och delar upp innehållet i olika kategorier, exempelvis installerade appar, temporära filer och dokument.

Om datorn även känns ovanligt seg kan du läsa vår guide om vad du kan göra när Windows 11-datorn är långsam.

1. Rensa temporära filer

Ett bra första steg är att kontrollera Windows temporära filer. Det är filer som har skapats av Windows och olika program och som i många fall inte längre behövs.

Gå till:

Inställningar > System > Lagring > Tillfälliga filer

Windows söker igenom datorn och visar vilka typer av filer som kan tas bort.

Det kan bland annat finnas:

• temporära systemfiler
• miniatyrbilder
• filer från Windows Update
• innehåll i papperskorgen
• andra tillfälliga filer

Markera det du vill rensa och välj att ta bort filerna.

Kontrollera alltid listan innan du fortsätter. Om Hämtade filer finns med kan den innehålla dokument och andra filer som du själv har sparat.

2. Töm papperskorgen

När du raderar en fil i Windows försvinner den normalt inte direkt. Den flyttas till papperskorgen så att du kan återställa den om du ångrar dig.

Det innebär också att stora raderade filer fortfarande använder lagringsutrymme.

Öppna papperskorgen och kontrollera innehållet. Om där inte finns något du behöver kan du välja Töm papperskorgen.

När papperskorgen är tömd blir filerna betydligt svårare att få tillbaka, så kontrollera innehållet först.

3. Kontrollera mappen Hämtade filer

Mappen Hämtade filer är lätt att glömma bort. Där kan installationsfiler, PDF-dokument, bilder och andra nedladdningar bli liggande i flera år.

Öppna Utforskaren och välj Hämtade filer.

Sortera gärna innehållet efter storlek. Då ser du snabbt om några enskilda filer tar ovanligt mycket plats.

Radera bara sådant du vet att du inte behöver.

4. Avinstallera program du inte använder

Ett enskilt program eller spel kan använda flera gigabyte. Har du haft datorn länge är det vanligt att det finns installerade program som du inte längre använder.

Gå till:

Inställningar > Appar > Installerade appar

Gå igenom listan och leta efter sådant du inte behöver.

Var försiktig med program du inte känner igen. En okänd post kan tillhöra Windows, en drivrutin eller annan programvara som behövs för datorn.

5. Leta efter riktigt stora filer

Om du behöver frigöra mycket utrymme är det ofta mer effektivt att hitta några få stora filer än att radera hundratals små.

Filmer, säkerhetskopior, installationsfiler och gamla arkiv kan vara flera gigabyte stora.

Öppna Utforskaren och kontrollera mappar där du brukar spara filer. Sortera innehållet efter storlek för att hitta de största filerna först.

Behöver du filerna kan du flytta dem till en extern hårddisk eller annan lagringsplats i stället för att radera dem.

6. Kontrollera bilder och filmer

Bilder tar normalt mindre plats än filmer, men ett stort bildbibliotek kan ändå växa till många gigabyte över tid.

Videofiler är särskilt värda att kontrollera. Några filmer i hög upplösning kan använda mer utrymme än tusentals dokument.

Om du vill behålla materialet kan du flytta det till exempelvis:

• en extern hårddisk
• ett USB-minne
• en annan intern disk
• en molntjänst

Viktiga bilder och dokument bör helst finnas på mer än ett ställe, så att du inte förlorar dem om en lagringsenhet går sönder.

7. Låt Windows städa automatiskt

Windows 11 har funktionen Lagringssensor, som kan hjälpa till att rensa vissa filer automatiskt.

Du hittar den under:

Inställningar > System > Lagring > Lagringssensor

Här kan du bland annat bestämma när Windows ska rensa temporära filer och innehåll i papperskorgen.

Det är särskilt användbart på datorer med en mindre SSD där lagringsutrymmet lätt blir fullt.

8. Kontrollera filer i OneDrive

Om du använder OneDrive kan vissa filer finnas både i molnet och lokalt på datorn.

Filer du inte behöver ha tillgängliga offline kan i vissa fall göras enbart tillgängliga online. Då syns de fortfarande i Utforskaren men använder betydligt mindre lokalt lagringsutrymme.

Gör detta bara med filer som är ordentligt synkroniserade till OneDrive och som du inte behöver komma åt när datorn saknar internetanslutning.

9. Radera inte systemfiler på egen hand

När lagringen är full kan det vara frestande att leta runt bland Windows mappar efter stora filer att radera. Undvik det.

Ta inte bort filer manuellt från exempelvis Windows systemmappar bara för att de verkar stora. Fel fil kan göra att ett program eller Windows slutar fungera korrekt.

Använd i första hand Windows egna verktyg för systemrelaterad rensning.

10. Kontrollera hur mycket utrymme du fick tillbaka

När du är klar går du tillbaka till:

Inställningar > System > Lagring

Där kan du kontrollera hur mycket ledigt utrymme datorn har efter städningen.

Om du bara har fått tillbaka några hundra megabyte trots att disken nästan är full bör du leta vidare efter stora program, spel, filmer eller andra personliga filer.

Hur mycket ledigt utrymme bör du ha?

Det finns ingen exakt gräns som passar alla datorer, men Windows behöver ledigt utrymme för bland annat uppdateringar och temporära filer.

Om systemdisken ständigt ligger precis på gränsen till full kommer problemet därför snabbt tillbaka.

Försök hellre frigöra ordentligt med utrymme än precis så mycket att varningen försvinner.

Om disken blir full igen

Om du regelbundet behöver rensa datorn trots att du inte sparar särskilt mycket nytt material kan lagringsenheten helt enkelt vara för liten för hur du använder datorn.

På vissa datorer går det att byta till en större SSD. Ett annat alternativ är att flytta stora personliga filer till en extern lagringsenhet eller molnlagring.

Börja däremot alltid med Windows lagringsöversikt. Den visar vad som faktiskt tar plats och gör det betydligt enklare att rensa rätt saker i stället för att radera filer på måfå.

Att bara öppna en misstänkt webbsida betyder inte automatiskt att dina konton eller pengar är i fara. Men om du skrev in ett lösenord, lämnade kortuppgifter, använde BankID eller installerade något behöver du agera snabbt.

Är du osäker på om meddelandet verkligen var ett bedrägeriförsök? Läs vår guide om hur du känner igen bluff-sms och falska meddelanden.

Börja här: Vad gjorde du efter att du klickade?

Vilka åtgärder du behöver vidta beror på vad som hände efter klicket.

• Du öppnade bara sidan: Stäng sidan och gå vidare med kontrollerna nedan.
• Du skrev in ett lösenord: Byt lösenord omedelbart.
• Du lämnade kort- eller bankuppgifter: Kontakta banken.
• Du använde BankID: Kontrollera vad du identifierade dig mot eller signerade och kontakta banken vid misstanke om bedrägeri.
• Du laddade ned eller installerade något: Ta bort filen eller programmet och gör en säkerhetskontroll av enheten.

Är du osäker på vad du gjorde är det klokt att behandla situationen som om uppgifter kan ha lämnats ut.

Om du bara klickade på länken

Ett klick i sig innebär inte nödvändigtvis att något har hänt. Många bedrägerier bygger på att den falska sidan ska få dig att själv skriva in information.

Om du öppnade sidan men inte skrev in något, inte laddade ned någon fil och inte godkände något kan risken därför vara betydligt mindre.

Stäng sidan och öppna den inte igen. Om webbläsaren frågar om du vill tillåta aviseringar, ladda ned en fil eller installera något ska du neka.

Om du skrev in ett lösenord

Har du skrivit in användarnamn och lösenord på den misstänkta sidan bör du utgå från att uppgifterna kan ha hamnat hos någon annan.

Gå direkt till den riktiga tjänsten genom dess app eller genom att själv skriva in webbadressen. Använd inte länken från meddelandet igen.

Byt sedan lösenordet.

Om du använder samma lösenord på andra tjänster behöver du byta det även där. Ett stulet lösenord kan annars användas för att försöka logga in på flera av dina konton.

Aktivera tvåfaktorsautentisering

Om tjänsten erbjuder tvåfaktorsautentisering bör du aktivera den. Då krävs ytterligare en kontroll utöver lösenordet för att logga in.

Det ger ett extra skydd om någon har kommit över ditt lösenord.

Kontrollera även om tjänsten visar vilka enheter som är inloggade på kontot. Logga ut okända enheter eller välj att logga ut från alla enheter om den möjligheten finns.

Om du lämnade ut kortuppgifter

Har du skrivit in kortnummer, giltighetstid eller säkerhetskod på en misstänkt webbplats bör du kontakta banken eller kortutgivaren så snart som möjligt.

Använd bankens officiella app, webbplats eller ett telefonnummer du själv har kontrollerat. Ring inte ett nummer som står i det misstänkta meddelandet.

Banken kan hjälpa dig att bedöma om kortet behöver spärras och vilka ytterligare åtgärder som bör göras.

Kontrollera också dina senaste transaktioner och håll uppsikt efter köp du inte känner igen.

Om du använde BankID

Det är stor skillnad mellan att öppna BankID och att faktiskt identifiera sig eller signera något.

Om du har godkänt en BankID-begäran i samband med ett misstänkt sms, mejl eller telefonsamtal bör du kontrollera vad godkännandet gällde.

Kontakta banken direkt om du inte känner igen händelsen eller om du misstänker att du har blivit lurad.

Godkänn aldrig nya BankID-förfrågningar som dyker upp efteråt, även om någon kontaktar dig och påstår sig försöka hjälpa dig att stoppa bedrägeriet.

Om du laddade ned en fil

En misstänkt länk kan försöka få dig att ladda ned ett program eller en fil. Om du har laddat ned något men inte öppnat det bör du inte göra det.

Radera filen och töm därefter papperskorgen.

Om du redan har öppnat eller installerat filen bör du göra en säkerhetskontroll av enheten.

I Windows kan du använda den inbyggda säkerhetsfunktionen:

1. Öppna Windows-säkerhet.
2. Välj Virus- och hotskydd.
3. Öppna alternativen för genomsökning.
4. Kör en fullständig genomsökning.

Om du installerade ett program som du inte känner igen bör du även kontrollera listan över installerade appar och ta bort programmet.

Om det hände på mobilen

Även mobiltelefoner kan utsättas för nätfiske och andra bedrägerier. Samma grundregel gäller här: vad du gjorde efter klicket är viktigare än själva klicket.

Kontrollera om du:

• installerade en okänd app
• laddade ned en fil
• gav webbplatsen särskilda behörigheter
• skrev in ett lösenord
• lämnade betalningsuppgifter

Om du installerade en okänd app bör du ta bort den. Kontrollera också vilka behörigheter nyligen installerade appar har fått.

Kontrollera dina viktigaste konton

Om du har lämnat ut inloggningsuppgifter bör du kontrollera de berörda kontona efter aktivitet du inte känner igen.

Titta exempelvis efter:

• nya inloggningar
• ändrade kontaktuppgifter
• nya enheter
• meddelanden du inte har skickat
• köp eller betalningar du inte känner igen

Börja med de viktigaste kontona, särskilt din e-post. Den som får tillgång till din e-post kan i vissa fall använda den för att återställa lösenord till andra tjänster.

Var uppmärksam på nya samtal och meddelanden

Efter ett bedrägeriförsök kan du bli kontaktad igen. Någon kan exempelvis påstå sig ringa från banken, polisen eller ett säkerhetsföretag för att hjälpa dig.

Var extra försiktig om personen ber dig använda BankID, flytta pengar, installera ett program eller lämna ut koder.

Avsluta samtalet och kontakta organisationen själv via officiella kontaktuppgifter.

Behöver du byta alla dina lösenord?

Inte nödvändigtvis. Om du inte lämnade ut några lösenord finns det normalt ingen anledning att byta alla bara för att du klickade på en länk.

Om du däremot skrev in ett lösenord ska det bytas på den berörda tjänsten och på andra konton där du använder samma eller ett mycket liknande lösenord.

Det är också ett bra tillfälle att börja använda unika lösenord för olika tjänster.

När bör du kontakta banken?

Kontakta banken så snart som möjligt om du har lämnat ut bank- eller kortuppgifter, godkänt något misstänkt med BankID eller upptäckt en betalning du inte känner igen.

Vänta inte för att se om något händer. Banken kan bedöma situationen och hjälpa dig med rätt åtgärder.

Det viktigaste är vad som hände efter klicket

Har du bara öppnat en misstänkt länk och sedan stängt sidan är situationen vanligtvis mindre allvarlig än om du har lämnat ut uppgifter eller installerat något.

Har du däremot skrivit in ett lösenord, lämnat betalningsuppgifter eller godkänt något med BankID bör du agera direkt.

Försök inte lösa situationen via länkar eller telefonnummer som bedragaren har skickat. Gå alltid direkt till banken, företaget eller tjänsten via kontaktuppgifter du själv har kontrollerat.

Här går vi igenom grunderna, hur du ställer bättre frågor och vad du bör tänka på för att få svar som faktiskt blir användbara.

Vad är ChatGPT?

ChatGPT är en AI-tjänst som du kan skriva till ungefär som i en vanlig chatt. Du beskriver vad du vill ha hjälp med och får ett svar direkt.

Det kan till exempel vara:

• hjälp att formulera en text
• förklaringar av svåra begrepp
• idéer till mat, resor eller presenter
• sammanfattningar
• förslag på struktur i ett dokument
• hjälp att komma vidare när du kört fast

Du kan sedan fortsätta konversationen och be ChatGPT ändra, förklara eller förbättra svaret.

Så börjar du använda ChatGPT

Det enklaste sättet att komma igång är att öppna ChatGPT och skriva vad du vill ha hjälp med i chattrutan.

Du behöver inte använda speciella kommandon. Skriv på vanlig svenska.

Du kan till exempel skriva:

• Förklara vad molnlagring är på ett enkelt sätt.
• Hjälp mig skriva ett vänligt mejl där jag bokar om ett möte.
• Ge mig fem enkla middagar med kyckling och ris.
• Förklara skillnaden mellan WiFi och mobildata.

Ju tydligare du beskriver vad du vill ha, desto större är chansen att svaret blir bra.

Var tydlig med vad du vill ha

En vanlig nybörjarmiss är att skriva väldigt korta frågor och sedan bli besviken på svaret.

Jämför de här två frågorna:

Skriv om träning.

och:

Skriv en kort och lättläst text om varför vardagsmotion är bra för personer över 50 år.

Den andra frågan berättar betydligt mer om vad du vill ha och vem texten är till för.

Det brukar ge ett mer användbart resultat.

Be ChatGPT ändra svaret

Du behöver inte acceptera det första svaret. En av de största fördelarna med ChatGPT är att du kan fortsätta be om ändringar.

Du kan till exempel skriva:

• Gör texten kortare.
• Skriv mer vardagligt.
• Förklara enklare.
• Ge mig tre exempel.
• Skriv om det som en punktlista.

Det är ofta bättre att arbeta vidare med svaret än att försöka få allt perfekt i den första frågan.

Ge sammanhang när det behövs

ChatGPT vet bara det du berättar i konversationen. Om något är viktigt för svaret bör du därför skriva med det.

Om du exempelvis vill ha hjälp att skriva ett mejl kan du förklara:

• vem mottagaren är
• vad mejlet ska handla om
• vilken ton du vill ha
• hur långt mejlet bör vara

Det gör svaret mer träffsäkert.

Använd ChatGPT för att förklara saker

Ett av de enklaste sätten att använda ChatGPT är som en förklarande hjälp.

Om du stöter på ett ord eller ämne du inte förstår kan du be om en enklare förklaring.

Prova till exempel:

Förklara tvåfaktorsautentisering som om jag aldrig har hört talas om det tidigare.

Om svaret fortfarande känns för tekniskt kan du skriva:

Förklara ännu enklare och använd ett vardagligt exempel.

Få hjälp att skriva utan att börja från noll

Den tomma sidan är ofta det svåraste. ChatGPT kan hjälpa dig att skapa ett första utkast som du sedan ändrar själv.

Det kan vara användbart för exempelvis:

• mejl
• inbjudningar
• ansökningar
• presentationer
• annonser
• listor och planer

Se gärna svaret som ett utkast, inte som något som automatiskt måste användas exakt som det är.

Kan ChatGPT sammanfatta texter?

Ja. Du kan ge ChatGPT en text och be om en kortare version eller de viktigaste punkterna.

Du kan exempelvis skriva:

Sammanfatta den här texten i fem punkter och använd enkelt språk.

Det kan vara praktiskt när du vill få en snabb överblick över ett långt dokument eller en komplicerad text.

ChatGPT kan också ha fel

Det här är viktigt att känna till. ChatGPT kan ge svar som låter mycket övertygande även när informationen är felaktig eller inaktuell.

Kontrollera därför viktig information mot en pålitlig källa, särskilt när det gäller:

• hälsa
• ekonomi
• juridik
• myndighetsinformation
• datum och aktuella händelser

AI är bra på att hjälpa till, men bör inte automatiskt behandlas som en faktakälla.

Dela inte känsliga uppgifter i onödan

Tänk på vilken information du skriver in i en AI-tjänst.

Undvik att dela sådant som:

• lösenord
• kortuppgifter
• BankID-information
• känsliga personuppgifter
• konfidentiell företagsinformation

Om du vill ha hjälp med ett dokument som innehåller känsliga uppgifter kan du ofta ta bort eller anonymisera informationen först.

Prova att ge ChatGPT en roll

Ett enkelt knep är att beskriva vilken typ av hjälp du vill ha.

Du kan till exempel skriva:

Agera som en pedagogisk datorlärare och förklara steg för steg hur jag säkerhetskopierar mina bilder.

Eller:

Agera som en språklärare och rätta min svenska utan att göra texten mer formell.

Det hjälper ChatGPT att förstå vilken typ av svar du är ute efter.

Några bra frågor att börja med

Om du precis har börjat använda ChatGPT kan du prova någon av de här:

• Förklara hur molnlagring fungerar för en nybörjare.
• Ge mig fem idéer på snabba vardagsmiddagar.
• Hjälp mig skriva ett artigt mejl där jag tackar nej till ett möte.
• Gör en packlista för en weekendresa till London.
• Förklara skillnaden mellan iCloud och Google Foto.
• Ge mig en enkel plan för att organisera mina digitala bilder.

Börja enkelt och bygg vidare

Du behöver inte lära dig avancerade AI-termer eller skriva perfekta instruktioner för att ha nytta av ChatGPT. Börja med en vanlig fråga och fortsätt sedan samtalet.

Be om en enklare förklaring om något känns svårt. Be om fler exempel om svaret är för tunt. Och be om en kortare version om det blev för mycket text.

Det är ofta när du börjar behandla ChatGPT som en dialog, snarare än en vanlig sökmotor, som tjänsten blir riktigt användbar.

Att be AI göra research, analysera information, dra slutsatser, skriva en text och kontrollera resultatet i samma instruktion kan ge ett imponerande svar. Problemet är att du får väldigt liten kontroll över vad som händer på vägen.

Ett smartare arbetssätt är att dela upp uppgiften i flera steg där resultatet från ett steg blir underlag för nästa.

Du bygger helt enkelt ett AI-arbetsflöde.

Varför en enda stor prompt inte alltid är bäst

Anta att du ska köpa en ny bärbar dator och har samlat information om sex modeller.

Du skulle kunna skriva:

Jämför de här datorerna och säg vilken som är bäst för mig.

Du får förmodligen ett svar. Men flera saker sker då samtidigt.

• AI:n måste förstå informationen.
• Den måste avgöra vilka egenskaper som är viktiga.
• Den måste jämföra modellerna.
• Den måste väga olika fördelar mot varandra.
• Den måste avgöra vad som passar just dig.
• Den måste formulera en rekommendation.

Om något blir fel är det svårt att se var felet uppstod.

Delar du i stället upp processen kan du kontrollera varje steg innan du går vidare.

Steg 1: Börja med att strukturera informationen

Det första steget behöver inte innehålla någon analys alls.

Be AI:n att bara organisera materialet.

Exempel:

Här är information om sex bärbara datorer. Skapa en tabell med modell, processor, RAM, lagring, vikt, batteri, skärm och pris. Dra inga slutsatser ännu. Skriv ”uppgift saknas” där informationen inte finns.

Det sista är viktigare än det kanske verkar.

Du vill inte att AI:n fyller luckorna med vad den tror är rätt. Du vill först veta vilket underlag du faktiskt har.

Steg 2: Kontrollera underlaget innan analysen börjar

När informationen är strukturerad kan du göra något som ofta hoppas över:

kontrollera om materialet över huvud taget räcker för att fatta ett bra beslut.

Fråga:

Vilken information saknas för att kunna göra en rättvis jämförelse mellan modellerna?

AI:n kanske upptäcker att batteritiden anges för vissa modeller men inte andra, att priserna kommer från olika tidpunkter eller att två datorer har olika versioner av samma processor.

Det är betydligt bättre att upptäcka detta nu än efter att AI:n redan har utsett en vinnare.

Steg 3: Bestäm kriterierna separat

Nästa steg är inte att välja dator.

Först ska du bestämma vad som faktiskt betyder något.

Du kan exempelvis skriva:

Jag använder datorn för webbläsare med många flikar, Office, videomöten och enklare bildredigering. Jag reser ungefär två gånger i månaden och vill kunna använda datorn i minst fem år. Vilka sex kriterier bör väga tyngst när jag jämför modellerna?

Nu får du ett beslutsunderlag innan produkterna börjar bedömas.

Det minskar risken att AI:n låter en lättjämförd egenskap, som mängden lagring eller priset, få större betydelse än den borde.

Steg 4: Ge kriterierna olika vikt

Här kan du gå ett steg längre.

Alla kriterier behöver inte vara lika viktiga.

För en person kanske låg vikt är avgörande. För en annan spelar vikten nästan ingen roll medan prestanda är viktigast.

Be därför AI:n skapa en viktning.

Exempel:

• Prestanda: 25 procent
• Batteritid: 20 procent
• Förväntad livslängd: 20 procent
• Vikt: 15 procent
• Skärm: 10 procent
• Pris: 10 procent

Kontrollera sedan viktningen själv.

Om priset är mycket viktigt för dig kanske 10 procent är alldeles för lite. Då ändrar du modellen innan jämförelsen fortsätter.

Steg 5: Låt AI:n göra själva analysen

Först nu är det dags att jämföra alternativen.

Instruktionen kan vara:

Bedöm nu varje modell utifrån våra sex kriterier och den viktning vi har bestämt. Använd bara informationen i materialet. Om underlag saknas för ett kriterium ska du markera det i stället för att anta ett värde.

Det här är en helt annan analys än att bara fråga vilken dator som är bäst.

Du har gjort själva beslutsmodellen synlig.

Steg 6: Kör ett känslighetstest

Här kommer ett betydligt mer avancerat knep.

Om en rekommendation bygger på flera viktade kriterier kan du undersöka hur stabil slutsatsen egentligen är.

Be AI:n ändra förutsättningarna:

Gör om jämförelsen med pris dubbelt så viktigt. Förändras vinnaren?

Fortsätt sedan:

Gör en tredje jämförelse där batteritid och låg vikt prioriteras högst. Hur förändras resultatet?

Det här liknar en förenklad känslighetsanalys.

Om samma modell vinner oavsett hur rimliga prioriteringar förändras är rekommendationen relativt robust.

Om vinnaren däremot ändras så fort en vikt justeras lite vet du att beslutet är betydligt mer känsligt.

Steg 7: Skapa en separat kritiker

När analysen är klar kan du ge AI:n en helt ny uppgift.

Den ska inte längre försöka hitta den bästa datorn.

Den ska försöka hitta fel i analysen.

Skriv exempelvis:

Agera nu som en kritisk granskare. Leta efter svaga antaganden, orättvisa jämförelser, saknad information och andra problem i analysen. Försök inte försvara den tidigare rekommendationen.

Det här är ett användbart sätt att separera två uppgifter som annars lätt blandas ihop:

att skapa en slutsats och att försöka hitta fel i slutsatsen.

Steg 8: Be om rekommendationen sist

Först efter strukturering, kontroll, kriterier, analys och kritik behöver du be om ett slutligt svar.

Exempel:

Gör nu en slutlig rekommendation. Ange vilket alternativ du skulle välja, varför och vilka osäkerheter som fortfarande finns. Beskriv också vad som skulle kunna få dig att ändra rekommendationen.

Den sista meningen är särskilt användbar.

En rekommendation blir mer värdefull om du vet under vilka förutsättningar den inte längre gäller.

Samma metod fungerar för mycket mer än produktjämförelser

Datorexemplet är enkelt att förstå, men arbetsmetoden kan användas för betydligt mer.

Du kan bygga liknande arbetsflöden när du exempelvis ska:

• jämföra flera offerter
• analysera en stor mängd kundkommentarer
• planera ett projekt
• granska ett längre dokument
• sammanställa mötesanteckningar
• jämföra olika resalternativ
• bearbeta en rapport
• planera innehåll till en webbplats

Det viktiga är inte exakt vilka steg du använder. Det viktiga är att du separerar uppgifter som kräver olika typer av tänkande.

Bygg olika AI-roller i samma arbetsflöde

Du kan dessutom låta AI:n arbeta från olika perspektiv i de olika stegen.

Ett arbetsflöde skulle exempelvis kunna innehålla:

1. Insamlaren som strukturerar information.
2. Analytikern som letar efter mönster.
3. Kritikern som försöker hitta fel.
4. Redaktören som gör resultatet begripligt.

Det behöver inte vara fyra olika AI-tjänster. Du kan göra allt i samma konversation genom att tydligt byta uppgift mellan stegen.

Ett annat exempel: från 200 kundkommentarer till något användbart

Anta att ett företag har fått 200 kommentarer från kunder.

Den enklaste instruktionen är:

Sammanfatta kommentarerna.

Men då riskerar mycket av den intressanta informationen att försvinna.

Ett bättre arbetsflöde skulle kunna vara:

1. Sortera kommentarerna i återkommande ämnen.
2. Räkna hur många kommentarer som tillhör varje ämne.
3. Identifiera positiva respektive negativa mönster.
4. Leta separat efter ovanliga men allvarliga problem.
5. Markera kommentarer som inte passar in i någon tydlig kategori.
6. Ta fram möjliga förbättringsområden.
7. Låt en kritiker ifrågasätta kategoriseringen.
8. Skapa en slutrapport först därefter.

Nu har AI:n inte bara sammanfattat text. Den har hjälpt dig att genomföra en strukturerad analys.

Lägg in kontrollpunkter där AI:n måste stanna

En smart detalj är att inte låta AI:n automatiskt gå vidare genom hela processen.

Skriv exempelvis:

Genomför bara steg ett. Vänta sedan på mitt godkännande innan du fortsätter.

Det gör att du kan kontrollera resultatet mellan stegen.

Om AI:n har kategoriserat materialet fel kan du korrigera det innan felet sprider sig vidare genom hela analysen.

Spara arbetsflödet när du hittar något som fungerar

Den verkliga vinsten kommer när samma typ av uppgift återkommer.

Om du varje månad analyserar försäljningssiffror, kundrespons eller projektrapporter behöver du inte börja från noll.

Dokumentera processen:

1. Vilket material ska lämnas till AI:n?
2. Vad ska kontrolleras först?
3. Vilka frågor ska ställas?
4. Vilka analyser ska genomföras?
5. Vilka kontrollsteg behövs?
6. Hur ska slutresultatet presenteras?

Du har då skapat något som är betydligt mer värdefullt än en bra prompt.

Du har skapat en återanvändbar arbetsprocess.

Automatisering är nästa nivå, men börja manuellt

Det går att ta principen ännu längre. AI-tjänster och automatiseringsverktyg kan i vissa fall kopplas ihop så att information skickas automatiskt mellan olika steg.

Men det är sällan klokt att automatisera en process innan du vet att processen fungerar.

Börja därför manuellt.

Kör arbetsflödet några gånger, se var AI:n gör misstag och förbättra instruktionerna. Först när processen är stabil är det värt att fundera på vilka delar som kan automatiseras.

Alla uppgifter behöver inte ett avancerat arbetsflöde

Det här betyder inte att varje AI-fråga ska delas upp i åtta steg.

Om du vill veta hur man fryser den översta raden i Excel behöver du knappast en analytiker, en kritiker och en känslighetsanalys.

Arbetsflöden blir intressanta när uppgiften innehåller flera moment, mycket information eller ett beslut där det spelar roll hur slutsatsen har tagits fram.

Den viktigaste skillnaden är kontroll

Att använda AI mer avancerat handlar inte nödvändigtvis om att skriva längre och mer komplicerade prompts.

Ofta handlar det om motsatsen.

Gör varje instruktion mindre, tydligare och lättare att kontrollera.

Låt AI:n först strukturera, sedan analysera, därefter kritisera och sist formulera resultatet.

Då kan du se hur slutsatsen växer fram och ingripa när något går fel.

Det är skillnaden mellan att bara be AI producera ett svar och att faktiskt bygga en process där AI:n blir en del av arbetet.

Betydligt säkrare, ja. Men ett modernt konto kan angripas på fler sätt än genom att någon försöker gissa lösenordet. Angriparen kan i stället lura dig att själv lämna ut uppgifterna, använda lösenord som stulits från en annan tjänst eller försöka komma åt en redan inloggad session.

För att skydda sina konton är det därför bra att förstå hur kontoövertaganden faktiskt kan gå till. Här är sju metoder som är värda att känna till och vad du kan göra för att minska risken.

1. Ditt gamla lösenord testas på en helt annan tjänst

Anta att du använder samma e-postadress och lösenord hos flera olika tjänster. En av tjänsterna drabbas av ett dataintrång och inloggningsuppgifterna hamnar på nätet.

Angriparen behöver då inte attackera Google, Microsoft eller någon annan stor tjänst direkt. I stället kan de automatiskt testa de stulna uppgifterna på andra webbplatser.

Metoden brukar kallas credential stuffing.

Det är en viktig anledning till att ett lösenord kan vara både långt och komplicerat men ändå osäkert om du återanvänder det.

Ett lösenord som:

H7!pQ9#zL2@v

är svårt att gissa. Men om exakt samma lösenord redan har läckt från en annan tjänst behöver ingen gissa det.

Så skyddar du dig

Använd unika lösenord för viktiga konton. En lösenordshanterare gör det betydligt enklare eftersom du inte behöver komma ihåg varje lösenord själv.

Det viktigaste är alltså inte bara att lösenordet är komplicerat. Det ska också vara unikt.

2. Du skriver själv in lösenordet på fel webbplats

Nätfiske har blivit betydligt mer genomarbetat än de klassiska bluffmejlen med dålig svenska.

En falsk inloggningssida kan visuellt vara mycket lik den riktiga. Du kanske får ett mejl om ett dokument som behöver granskas, en leverans som väntar eller ett konto som måste verifieras.

Du klickar på länken och möts av vad som ser ut som en vanlig inloggning.

Här spelar lösenordets styrka nästan ingen roll. Om du själv skriver in lösenordet på angriparens sida får angriparen lösenordet precis som du skrev det.

Kontrollera var du faktiskt befinner dig

Innan du skriver in inloggningsuppgifter efter att ha följt en länk bör du kontrollera adressen i webbläsaren.

Var särskilt uppmärksam på domännamnet. Bedragare kan använda adresser som vid en snabb blick ser trovärdiga ut men som egentligen tillhör en helt annan domän.

Ett säkrare arbetssätt är att själv öppna tjänstens app eller skriva in den kända webbadressen i stället för att använda länken i meddelandet.

3. Tvåfaktorsautentisering kan också utsättas för nätfiske

Tvåfaktorsautentisering är ett mycket viktigt extra skydd, men alla metoder är inte lika motståndskraftiga mot nätfiske.

Anta att du loggar in med lösenord och därefter får en engångskod via sms. En falsk webbplats kan be dig skriva in både lösenordet och koden.

Om angriparen samtidigt försöker logga in på den riktiga tjänsten kan uppgifterna i vissa typer av attacker användas innan engångskoden hinner bli ogiltig.

Det betyder inte att tvåfaktorsautentisering är meningslös. Tvärtom ger den ett betydligt bättre skydd än enbart lösenord. Men det är viktigt att förstå att även engångskoder ska behandlas som känsliga uppgifter.

Passkeys kan ge ett starkare skydd mot nätfiske

Allt fler tjänster erbjuder passkeys, på svenska ibland kallat nycklar eller åtkomstnycklar.

En viktig skillnad mot vanliga lösenord är att autentiseringen är knuten till den riktiga webbplatsen eller tjänsten. Det gör passkeys betydligt svårare att lura av användaren genom en vanlig falsk inloggningssida.

Därför kan passkeys vara ett bra alternativ när en tjänst erbjuder det.

4. Angriparen försöker inte stjäla lösenordet alls

När du loggar in på en webbplats behöver du normalt inte skriva lösenordet på varje ny sida du öppnar. Webbplatsen kommer ihåg att du redan är inloggad.

Det sker bland annat genom information som lagras i webbläsaren och som används för att hålla din session aktiv.

Det innebär att en redan autentiserad session kan vara värdefull för en angripare.

Om skadlig kod eller en annan attack lyckas komma åt relevant sessionsinformation kan angriparen i vissa situationer försöka använda den för att uppträda som en redan inloggad användare.

Då har angriparen inte nödvändigtvis ”knäckt” lösenordet. Attacken försöker i stället gå runt själva inloggningen.

Var försiktig med okända program och webbläsartillägg

Installera inte program bara för att en webbplats påstår att du behöver dem för att öppna en fil, se en video eller lösa ett datorproblem.

Samma försiktighet bör användas med webbläsartillägg. Ett tillägg kan få omfattande behörigheter i webbläsaren beroende på vad du godkänner.

Gå gärna igenom dina installerade tillägg ibland och ta bort sådant du inte längre använder.

5. Kontoåterställningen kan vara den svagaste länken

Ett mycket starkt lösenord hjälper mindre om det finns en betydligt enklare väg tillbaka in i kontot.

De flesta tjänster har funktioner för den som glömt sitt lösenord. Återställningen kan exempelvis ske via:

• e-post
• sms
• en annan registrerad enhet
• återställningskoder
• ett annat kopplat konto

Det innebär att säkerheten för ditt viktigaste konto delvis kan bero på säkerheten hos ett annat konto.

Om någon exempelvis får kontroll över den e-postadress som används för återställning kan den adressen i vissa fall bli en väg vidare till andra tjänster.

Din e-post är extra viktig

E-postkontot är därför ett av de konton du bör skydda bäst.

Kontrollera vilken återställningsadress och vilket telefonnummer som är registrerat. Ta bort gamla uppgifter du inte längre använder och aktivera ett starkt extra inloggningsskydd.

Spara också eventuella återställningskoder på en säker plats.

6. Du godkänner själv en inloggning som inte är din

Vissa tjänster använder en bekräftelse i mobilen när någon försöker logga in.

Det är smidigt, men skapar en annan möjlighet för angriparen. Om någon redan känner till ditt lösenord kan personen försöka logga in upprepade gånger och hoppas att du till slut godkänner en av förfrågningarna.

Du kanske tror att det är en vanlig kontroll från tjänsten och trycker på Godkänn för att få bort meddelandet.

Den här typen av attack brukar ibland beskrivas som MFA fatigue eller push-bombning.

Godkänn aldrig av gammal vana

Om en inloggningsförfrågan dyker upp när du själv inte försöker logga in ska du inte godkänna den.

Flera oväntade förfrågningar kan vara ett tecken på att någon redan har fått tag på ditt lösenord.

I det läget bör du kontrollera kontots säkerhetsinställningar och byta lösenord.

7. Ett gammalt konto kan bli vägen in

Gamla konton glöms lätt bort.

Du kanske skapade ett konto för tio år sedan, använde ett lösenord som du senare återanvände och har sedan inte tänkt på tjänsten igen.

Problemet är att gamla konton fortfarande kan innehålla användbar information eller vara kopplade till andra tjänster.

Det kan exempelvis finnas:

• en gammal e-postadress
• sparade personuppgifter
• kopplingar till andra konton
• återanvända lösenord
• sparade betalningsuppgifter

Det är därför en bra idé att ibland städa bland gamla konton och avsluta sådant du inte längre använder.

Gör en säkerhetskontroll av dina viktigaste konton

Du behöver inte kontrollera hundratals tjänster på en gång. Börja med de konton som skulle orsaka störst problem om någon tog över dem.

För många är det:

1. e-postkontot
2. Apple-, Google- eller Microsoft-kontot
3. bankrelaterade tjänster
4. sociala medier
5. molnlagring

Öppna säkerhetsinställningarna för respektive tjänst och kontrollera vilka skydd som finns.

Kontrollera vilka enheter som är inloggade

Många stora tjänster visar en lista över datorer, mobiler och andra enheter som nyligen har använt kontot.

Det är en funktion som många aldrig tittar på.

Gå igenom listan och leta efter:

• enheter du inte känner igen
• gamla telefoner du inte längre använder
• datorer du har sålt eller gett bort
• inloggningar från platser som verkar orimliga

En okänd plats betyder inte automatiskt att någon har tagit sig in. Geografisk information baserad på IP-adresser kan vara ungefärlig. Men en helt okänd enhet bör undersökas.

Kontrollera även appar som har åtkomst till kontot

Det finns ytterligare en plats som ofta glöms bort.

Du kan ha gett andra appar och tjänster tillgång till delar av ditt Google-, Microsoft- eller andra konto genom att välja exempelvis Fortsätt med Google eller godkänna en integration.

Det behöver inte vara farligt. Men med åren kan listan bli lång.

Gå därför igenom vilka tredjepartsappar som fortfarande har åtkomst och ta bort sådant du inte känner igen eller inte längre använder.

Det starkaste skyddet består av flera lager

Det finns ingen enskild inställning som gör ett konto omöjligt att kapa.

Ett bättre sätt att tänka är att skapa flera lager av skydd.

• Använd ett unikt lösenord.
• Aktivera tvåfaktorsautentisering eller passkey där det finns.
• Skydda e-postkontot extra noggrant.
• Kontrollera återställningsuppgifterna.
• Var skeptisk till oväntade inloggningssidor.
• Godkänn inte inloggningsförfrågningar du inte själv startat.
• Kontrollera regelbundet inloggade enheter och anslutna appar.

Om ett skydd misslyckas finns då ett annat kvar.

Ett starkt lösenord är början, inte slutet

Det är fortfarande viktigt att använda bra lösenord. Men dagens kontosäkerhet handlar om betydligt mer än att välja en komplicerad kombination av bokstäver och siffror.

En angripare väljer gärna den enklaste vägen. Om lösenordet är svårt att knäcka kan det vara lättare att lura användaren, missbruka återställningen eller försöka komma åt en redan inloggad session.

Det smartaste du kan göra är därför att inte bara fråga ”Är mitt lösenord starkt?”.

Fråga i stället: Vilka andra vägar finns in i mitt konto?

När du börjar tänka så blir det betydligt lättare att upptäcka de svaga punkterna innan någon annan gör det.

Den goda nyheten är att du sällan behöver börja med att radera sådant du faktiskt vill behålla. Det finns flera enklare saker att städa bort först. Här visar vi var du kan börja, både på iPhone och Android.

Börja med att se vad som tar plats

Innan du börjar radera saker är det smart att ta reda på vad som faktiskt fyller mobilen. Det är inte alltid bilderna som är boven.

På en iPhone går du till:

Inställningar > Allmänt > iPhone-lagring

På en Android-mobil hittar du informationen vanligtvis under:

Inställningar > Lagring

Exakt var inställningen finns kan skilja sig mellan olika Android-modeller.

Här får du en överblick över hur mycket utrymme som används av exempelvis appar, bilder, filmer och andra filer. Börja med det som tar mest plats.

1. Radera bilder och filmer du inte behöver

För många är kameran den största utrymmestjuven. Moderna mobilkameror tar bilder och spelar in filmer i hög kvalitet, vilket också innebär stora filer.

Gå igenom bildbiblioteket och leta framför allt efter sådant som är enkelt att rensa bort:

• dubbletter
• misslyckade bilder
• gamla skärmdumpar
• filmer du inte behöver
• bilder du fått skickade till dig och inte vill spara

Filmer är särskilt värda att kontrollera. Några längre videoklipp kan ta betydligt mer plats än hundratals vanliga fotografier.

2. Glöm inte papperskorgen

Har du raderat hundratals bilder men knappt fått något mer ledigt utrymme? Då kan bilderna fortfarande ligga kvar i mobilens papperskorg.

På iPhone hamnar raderade bilder i albumet Senast raderade och sparas där en tid innan de tas bort automatiskt.

Många Android-mobiler och fotoappar fungerar på liknande sätt.

Om du behöver utrymmet direkt kan du tömma mappen med raderade objekt manuellt. Kontrollera först att där inte finns något du vill återställa.

3. Ta bort appar du aldrig använder

Det är lätt att samla på sig appar. Ett spel du provade för ett år sedan eller en reseapp från förra semestern kan fortfarande ligga kvar och ta flera gigabyte.

Gå igenom applistan och fråga dig vilka appar du faktiskt använder.

På iPhone kan du öppna Inställningar > Allmänt > iPhone-lagring. Där ser du hur mycket utrymme varje app använder.

På Android kan du kontrollera apparna via inställningarna för lagring eller appar. Menyerna varierar något mellan olika tillverkare.

Är det en app du enkelt kan installera igen senare finns det sällan någon anledning att låta den ligga kvar bara för säkerhets skull.

4. Se upp med appar som blivit jättestora

Själva appen behöver inte vara särskilt stor. Det är innehållet som appen sparar som ibland växer rejält.

Det gäller exempelvis:

• sociala medier
• meddelandeappar
• podcastappar
• musikappar
• streamingtjänster

En app som från början bara tog några hundra megabyte kan med tiden använda flera gigabyte.

Om en app är oväntat stor kan du öppna dess egna inställningar och kontrollera om det finns nedladdningar eller annat sparat innehåll som går att ta bort.

5. Radera nedladdade filmer, musik och poddar

Har du laddat ned en tv-serie inför en resa? Sparat en spellista för att kunna lyssna utan internet? Laddat ned ett antal poddavsnitt?

Det är lätt att glömma bort sådana nedladdningar när resan eller behovet är över.

Öppna appar du använder för musik, poddar och strömmande video och kontrollera vad som finns sparat för användning offline.

Här kan det ibland gå att frigöra flera gigabyte på några minuter.

6. Städa bland gamla meddelanden och bilagor

En vanlig textkonversation tar nästan ingen plats. Bilder, filmer och andra bilagor som skickas i konversationerna är en annan sak.

Om du har haft samma mobil länge kan meddelandeappar innehålla flera års bilder och videoklipp.

Var särskilt uppmärksam på gruppkonversationer där många bilder och filmer skickas.

Kontrollera dock vad du tar bort. Vissa bilder eller meddelanden kan förstås vara sådant du vill spara.

7. Kontrollera mappen med hämtade filer

PDF-filer, biljetter, dokument, bilder och andra filer som du öppnat från webben kan bli liggande långt efter att du slutat behöva dem.

Öppna mobilens filhanterare och leta efter Hämtade filer eller Downloads.

Här finns ofta en blandning av gamla dokument och filer som går bra att radera.

8. Använd molnlagring för bilder

Om bilder och filmer tar nästan all plats behöver du inte nödvändigtvis radera dem. Ett alternativ är att lagra originalen i en molntjänst och låta mobilen behålla mindre versioner lokalt.

På iPhone kan iCloud-bilder användas tillsammans med funktionen för att optimera lagringen på telefonen.

På Android kan exempelvis Google Foto användas för säkerhetskopiering av bilder och filmer.

Kontrollera alltid att dina bilder verkligen är säkerhetskopierade innan du tar bort lokala original.

9. Rensa cache på Android

Android-appar kan lagra tillfälliga filer i en så kallad cache. Den gör ofta att appar fungerar snabbare, men ibland kan den växa sig onödigt stor.

På många Android-mobiler kan du öppna inställningarna för en enskild app och välja att rensa dess cache.

Menyn ser olika ut beroende på telefonmodell och Android-version.

Var noga med skillnaden mellan att rensa cache och att rensa appdata. Det senare kan ta bort inställningar och göra att du behöver logga in i appen igen.

10. Starta om mobilen efter städningen

När du har raderat stora mängder filer och appar kan det vara bra att starta om mobilen.

Det är ingen mirakelkur för lagringsutrymmet, men en omstart kan hjälpa systemet och appar att avsluta tillfälliga processer och uppdatera informationen om lagringen.

Hur mycket ledigt utrymme behöver mobilen?

Försök att inte vänta tills mobilen är helt full innan du börjar städa. Telefonen behöver ledigt utrymme för bland annat uppdateringar, nya bilder och tillfälliga filer.

Det finns ingen mängd ledigt utrymme som passar exakt alla, men några fria gigabyte ger betydligt bättre marginal än att ständigt ligga precis vid gränsen.

Om du regelbundet får varningar om att lagringen är full är det ett tecken på att det är dags att ändra hur bilder, nedladdningar eller appar hanteras.

Radera inte allt på en gång

När mobilen är nästan full är det frestande att börja radera stora mängder bilder och filer direkt. Börja hellre med sådant du enkelt kan få tillbaka.

Gamla appar, nedladdade poddar, offline-filmer och onödiga filer är bra första kandidater. Personliga bilder och filmer bör du däremot kontrollera en extra gång och gärna säkerhetskopiera innan du tar bort dem.

Med en liten genomgång då och då slipper du oftast den stora panikstädningen när mobilen plötsligt meddelar att utrymmet är slut.

Här går vi igenom de enklaste sätten att komprimera en PDF och vad du bör tänka på för att behålla så bra kvalitet som möjligt.

Testa detta först

• Kontrollera hur stor PDF-filen är.
• Ta reda på om filen innehåller många stora bilder.
• Prova att spara om filen med lägre bildkvalitet.
• Undvik att komprimera samma PDF flera gånger.
• Spara alltid originalfilen innan du börjar.

Om du bara behöver minska filen lite kan det räcka med en enkel omsparning. För riktigt stora PDF-filer kan du behöva komprimera bilderna mer.

1. Kontrollera filstorleken först

Börja med att se hur stor PDF-filen faktiskt är. I Windows kan du högerklicka på filen och välja Egenskaper.

Om filen bara är någon megabyte stor kanske du inte behöver göra något alls. Många e-posttjänster klarar bilagor på betydligt mer än så.

Om filen däremot är tiotals eller hundratals megabyte stor beror det ofta på stora bilder, skannade sidor eller hög upplösning.

2. Spara om PDF-filen med lägre kvalitet

Många program har ett alternativ för att spara eller exportera en PDF med lägre kvalitet.

Om PDF-filen skapades i Word, PowerPoint eller ett annat Office-program kan du ofta exportera den på nytt och välja en inställning som är anpassad för mindre filstorlek.

I Microsoft Word kan du exempelvis välja:

1. Arkiv.
2. Spara som eller Exportera.
3. Välj PDF.
4. Välj alternativet för mindre filstorlek eller publicering online om det finns.

Det kan minska filstorleken rejält, framför allt om dokumentet innehåller många bilder.

3. Komprimera bilderna innan du skapar PDF-filen

Om du själv har originaldokumentet är det ofta bäst att minska bilderna redan där.

En bild direkt från en mobilkamera kan vara flera megabyte stor. Om du har tio sådana bilder i ett dokument kan PDF-filen snabbt bli onödigt stor.

Minska därför bildstorleken innan du exporterar dokumentet till PDF.

För vanliga dokument som ska läsas på skärm behövs sällan extremt hög upplösning.

4. Använd komprimering i ett PDF-program

Vissa PDF-program har en särskild funktion för att minska filstorleken.

Den kan heta exempelvis:

• Komprimera PDF
• Minska filstorlek
• Optimera PDF

Programmet analyserar då filen och försöker minska storleken genom att bland annat komprimera bilder och ta bort data som inte behövs.

Kontrollera resultatet efteråt, särskilt om dokumentet innehåller små texter, diagram eller detaljerade bilder.

5. Var försiktig med gratis webbtjänster

Det finns många webbplatser där du kan ladda upp en PDF och få tillbaka en mindre version.

De kan vara praktiska, men tänk på vad dokumentet innehåller innan du laddar upp det.

Undvik att använda okända webbtjänster för PDF-filer som innehåller:

• personuppgifter
• avtal
• bankinformation
• företagshemligheter
• andra känsliga uppgifter

För känsliga dokument är det bättre att använda ett installerat program på datorn.

6. Skannade PDF-filer blir ofta extra stora

En skannad PDF kan bestå av en högupplöst bild för varje sida. Därför blir sådana dokument ofta betydligt större än PDF-filer som skapats direkt från ett textdokument.

Om du själv skannar dokumentet kan du minska filstorleken genom att välja:

• lägre upplösning
• gråskala i stället för färg
• svartvitt för rena textdokument

För vanlig text brukar extremt hög upplösning sällan behövas.

7. Undvik att komprimera för hårt

En väldigt liten PDF är inte alltid bättre. Om komprimeringen är för kraftig kan bilder bli suddiga och små texter svåra att läsa.

Kontrollera därför alltid filen efter komprimeringen.

Titta särskilt på:

• små texter
• diagram
• skärmdumpar
• bilder med många detaljer

Om kvaliteten blivit för dålig bör du gå tillbaka till originalfilen och välja en mildare komprimering.

8. Komprimera inte samma PDF flera gånger

Om du komprimerar en redan komprimerad fil om och om igen kan kvaliteten försämras varje gång.

Spara därför alltid originalfilen och skapa en ny komprimerad version från originalet om du vill prova olika inställningar.

Hur liten behöver PDF-filen vara?

Det beror på vad du ska göra med den.

Om filen ska skickas med e-post räcker det ofta att komma ner till en nivå som e-posttjänsten accepterar. Om PDF-filen ska laddas upp till en webbplats kan det däremot finnas en tydlig maxgräns.

Försök inte göra filen mindre än nödvändigt. Målet är en tillräckligt liten fil med så bra kvalitet som möjligt.

Om PDF-filen fortfarande är för stor

Om filen fortfarande är mycket stor efter komprimering bör du kontrollera vad den faktiskt innehåller.

Det kan hjälpa att:

• ta bort sidor som inte behövs
• minska eller ersätta stora bilder
• dela upp dokumentet i flera PDF-filer
• skapa PDF-filen på nytt från originaldokumentet

I många fall är det bilderna som står för nästan hela filstorleken.

Behåll originalet

Spara alltid den ursprungliga PDF-filen innan du börjar komprimera. Då kan du enkelt gå tillbaka om text eller bilder tappar för mycket kvalitet.

Det bästa resultatet får du oftast genom att minska filstorleken så lite som behövs, inte så mycket som möjligt.

Det viktigaste är att inte agera för snabbt. Ett enda varningstecken behöver inte betyda att meddelandet är falskt, men flera tillsammans bör göra dig extra försiktig.

1. Meddelandet försöker stressa dig

Bedragare vill gärna att du ska agera innan du hinner kontrollera informationen. Därför används ofta formuleringar som skapar tidspress.

Det kan till exempel stå att:

• ett konto kommer att spärras
• en betalning måste bekräftas omedelbart
• ett paket returneras om du inte agerar
• du måste logga in inom några minuter

Om ett sms försöker få dig att agera snabbt bör du stanna upp och kontrollera uppgifterna på annat sätt.

2. Länken ser konstig ut

En vanlig metod är att länka till en falsk webbplats som efterliknar en riktig tjänst.

Kontrollera länken noggrant innan du klickar. Var uppmärksam på:

• felstavade domännamn
• ovanliga ändelser
• extra ord eller tecken i adressen
• förkortade länkar där destinationen inte framgår

Om du behöver logga in hos ett företag eller en myndighet är det säkrare att själv öppna deras app eller skriva in webbadressen manuellt.

3. Avsändaren går inte att lita på bara för att namnet ser rätt ut

Ett sms kan visas under ett bekant namn även om det inte verkligen kommer från den avsändaren. Därför räcker det inte att meddelandet verkar ligga i samma sms-tråd som tidigare meddelanden från ett företag.

Bedöm alltid innehållet i meddelandet och kontrollera uppgifterna via en separat kanal om något känns osäkert.

4. Du uppmanas att lämna ut känsliga uppgifter

Var extra försiktig om sms:et ber om:

• kortnummer
• säkerhetskoder
• lösenord
• personuppgifter
• BankID-signering

Seriösa aktörer brukar inte be dig lämna ut känsliga uppgifter direkt via en länk i ett oväntat sms.

5. Meddelandet innehåller ovanliga språkfel

Stavfel och märkliga formuleringar kan vara en varningssignal, särskilt om avsändaren påstår sig vara en stor bank, myndighet eller välkänd tjänst.

Samtidigt har bluffmeddelanden blivit mer välskrivna. Ett korrekt språk är därför ingen garanti för att sms:et är äkta.

6. Erbjudandet verkar för bra för att vara sant

Bedragare använder inte bara rädsla. De kan också locka med vinster, återbetalningar, presentkort eller pengar du påstås ha rätt till.

Var försiktig om du får ett oväntat meddelande om att du:

• har vunnit något
• ska få pengar tillbaka
• har rätt till en bonus
• måste betala en liten avgift för att få ett större belopp

Kontrollera alltid erbjudandet via företagets officiella webbplats eller kundtjänst.

7. Du ombeds använda BankID utan att själv ha startat något

BankID ska du bara använda när du själv vet varför du identifierar dig eller signerar något.

Om någon ringer eller skickar ett sms och ber dig öppna BankID för att:

• stoppa en betalning
• säkra ditt konto
• bekräfta din identitet
• hjälpa banken att lösa ett problem

bör du avsluta kontakten och själv ringa banken via ett nummer du vet är korrekt.

Kontrollera detta innan du gör något

Om du är osäker på ett sms kan du använda en enkel kontroll:

1. Klicka inte på länken.
2. Öppna företagets eller myndighetens officiella app eller webbplats själv.
3. Kontrollera om samma information finns där.
4. Ring kundtjänsten via ett telefonnummer du själv har hittat.

Det är bättre att kontrollera en gång för mycket än att agera på ett falskt meddelande.

Vad gör du om du redan har klickat på länken?

Att bara ha öppnat en länk betyder inte automatiskt att något har hänt. Risken ökar framför allt om du har lämnat ut uppgifter, laddat ned något eller godkänt en BankID-signering.

Om du har lämnat ut kortuppgifter bör du kontakta banken direkt. Har du lämnat ut ett lösenord bör du byta det så snart som möjligt, särskilt om samma lösenord används på flera tjänster.

Om du har godkänt något med BankID som du inte känner igen bör du också kontakta banken omedelbart.

Om meddelandet fortfarande känns misstänkt

Lita inte på länken eller kontaktuppgifterna i sms:et. Ta i stället kontakt med avsändaren via en kanal du själv har valt.

Det säkraste är alltid att utgå från att ett oväntat meddelande behöver kontrolleras innan du lämnar ut uppgifter eller godkänner något.

Här går vi igenom felsökningen steg för steg. Börja uppifrån och gå vidare tills anslutningen fungerar igen.

Testa detta först

• Stäng av och slå på WiFi på enheten.
• Starta om datorn eller mobilen.
• Starta om routern.
• Kontrollera om internet fungerar på en annan enhet.
• Flytta dig närmare routern.

Om problemet finns kvar kan du fortsätta med stegen nedan.

1. Kontrollera om problemet gäller en eller flera enheter

Det första du bör ta reda på är om felet finns i enheten eller i själva nätverket.

Testa WiFi på en annan mobil, dator eller surfplatta.

• Om internet fungerar på andra enheter ligger problemet troligen i den enhet som inte fungerar.
• Om ingen enhet kommer ut på internet ligger problemet sannolikt i routern, bredbandsanslutningen eller hos internetleverantören.

Den här kontrollen sparar ofta mycket tid eftersom du direkt vet vilken del du ska felsöka vidare.

2. Starta om routern

Routern kan ibland behöva en omstart, särskilt om anslutningen blivit instabil eller om internet plötsligt slutat fungera.

Gör så här:

1. Dra ur strömkabeln till routern.
2. Vänta cirka 30 sekunder.
3. Anslut strömmen igen.
4. Vänta några minuter tills routern har startat färdigt.

Testa sedan WiFi igen.

Om du har en separat fiberbox eller ett separat modem kan även den utrustningen behöva startas om.

3. Kontrollera lamporna på routern

Routerns lampor kan ge en snabb ledtråd till vad som är fel. Exakt vad symbolerna betyder varierar mellan olika modeller, men det finns ofta lampor för ström, internet och WiFi.

Kontrollera framför allt om lampan för internet lyser som vanligt. Om den är släckt, röd eller blinkar på ett ovanligt sätt kan anslutningen till internetleverantören vara nere.

Är du osäker på vad lamporna betyder kan du kontrollera routerns manual eller information från din internetleverantör.

4. Glöm nätverket och anslut igen

Om bara en viss enhet har problem kan det hjälpa att ta bort det sparade WiFi-nätverket och ansluta på nytt.

I Windows 11 kan du göra så här:

1. Öppna Inställningar.
2. Välj Nätverk och Internet.
3. Öppna WiFi.
4. Välj Hantera kända nätverk.
5. Välj ditt nätverk och klicka på Glöm.

Anslut därefter till nätverket igen och skriv in WiFi-lösenordet.

5. Kontrollera att flygplansläge är avstängt

Det är enkelt att missa, särskilt på bärbara datorer. Om flygplansläge är aktiverat stängs de trådlösa anslutningarna av.

I Windows 11 kan du klicka på nätverksikonen nere till höger i aktivitetsfältet och kontrollera att Flygplansläge inte är aktiverat.

Kontrollera samtidigt att WiFi är påslaget.

6. Flytta dig närmare routern

Om WiFi fungerar nära routern men blir instabilt längre bort är problemet sannolikt täckningen.

Väggar, golv, stora möbler och avstånd kan försvaga signalen. Routern fungerar oftast bäst när den står öppet och relativt centralt i bostaden.

Undvik om möjligt att placera den:

• inne i ett skåp
• bakom en tv
• på golvet
• nära tjocka betongväggar
• intill annan elektronisk utrustning

7. Testa både 2,4 GHz och 5 GHz

Många routrar använder två frekvensband: 2,4 GHz och 5 GHz.

2,4 GHz når ofta längre och tar sig bättre genom väggar, men kan vara långsammare och mer störningskänsligt.

5 GHz kan ge högre hastighet men har normalt kortare räckvidd.

Om routern visar två olika nätverksnamn kan du testa att byta mellan dem. I vissa hem fungerar det ena bandet bättre på vissa platser.

8. Starta om nätverkskortet i Windows

Om WiFi fungerar på andra enheter men inte på datorn kan du prova att starta om nätverksanslutningen i Windows.

Ett enkelt sätt är att stänga av WiFi i Windows, vänta några sekunder och slå på det igen.

Om det inte hjälper kan du även starta om datorn. Det laddar om nätverksdrivrutinen och löser ibland tillfälliga fel.

9. Kontrollera Windows Update

Nätverksproblem kan ibland bero på drivrutiner eller fel som rättas genom en Windows-uppdatering.

Öppna Inställningar > Windows Update och kontrollera om det finns väntande uppdateringar.

Installera dem och starta om datorn om Windows ber om det.

10. Återställ nätverket i Windows

Om WiFi fortfarande inte fungerar kan du prova Windows nätverksåterställning. Det är en mer omfattande åtgärd som tar bort och installerar om nätverksadaptrarna samt återställer flera nätverksinställningar.

Gå till:

Inställningar > Nätverk och Internet > Avancerade nätverksinställningar > Nätverksåterställning

Följ instruktionerna och starta om datorn.

Efter återställningen kan du behöva ansluta till WiFi på nytt och skriva in lösenordet igen.

11. Kontrollera om internetleverantören har problem

Om ingen enhet kommer ut på internet trots att WiFi-nätverket syns kan felet ligga utanför hemmet.

Kontrollera om din internetleverantör rapporterar en driftstörning. Det kan också vara värt att fråga en granne med samma leverantör om anslutningen fungerar där.

Om routern visar att internetanslutningen är nere och omstart inte hjälper kan du behöva kontakta leverantörens support.

WiFi fungerar på mobilen men inte på datorn

Om mobilen fungerar som vanligt men datorn saknar internet ligger problemet sannolikt i datorn.

Börja då med att:

• stänga av och slå på WiFi
• glömma nätverket och ansluta igen
• starta om datorn
• installera Windows-uppdateringar
• återställa nätverket om inget annat hjälper

WiFi är anslutet men internet fungerar inte

Det är möjligt att vara ansluten till själva WiFi-nätverket utan att routern har kontakt med internet.

Om flera enheter visar samma problem ska du i första hand kontrollera routern, modem eller fiberbox och om internetleverantören har en driftstörning.

Om problemet bara finns på en enhet bör du i stället felsöka den enheten.

Om WiFi fortfarande inte fungerar

Har du gått igenom stegen ovan utan resultat är nästa fråga var felet ligger. Fungerar internet via nätverkskabel men inte via WiFi kan problemet finnas i routerns trådlösa funktion. Fungerar internet inte alls kan felet ligga i bredbandsanslutningen.

Om bara en dator har problem kan orsaken vara nätverkskortet eller dess drivrutin. På äldre utrustning kan även ett fel på själva nätverkskortet förekomma.

Börja alltid med att avgöra om problemet gäller en enhet eller hela nätverket. Det gör resten av felsökningen betydligt enklare.

Här går vi igenom tio saker du kan testa. Börja uppifrån och arbeta dig nedåt. De första åtgärderna är enkla och löser många av de vanligaste problemen.

Testa detta först

• Starta om datorn.
• Stäng program du inte använder.
• Kontrollera hur mycket ledigt lagringsutrymme du har.
• Installera väntande Windows-uppdateringar.
• Kontrollera vilka program som startar automatiskt med Windows.

Om datorn fortfarande är långsam kan du fortsätta med stegen nedan.

1. Starta om datorn

Det låter enkelt, men en omstart är ett bra första steg när Windows känns långsamt. Program och processer som har fastnat stängs ned och arbetsminnet frigörs.

Om du brukar låta datorn vara i strömsparläge under flera dagar kan en riktig omstart göra större skillnad än du tror.

Klicka på Start, välj Ström och därefter Starta om.

2. Kontrollera vad som använder datorns resurser

Ett program kan använda mycket processor, minne eller hårddisk utan att det är särskilt tydligt. Aktivitetshanteraren visar vad som belastar datorn just nu.

Tryck på Ctrl + Shift + Esc för att öppna Aktivitetshanteraren.

Titta framför allt på kolumnerna för:

• Processor – visar hur mycket processorkraft programmen använder.
• Minne – visar hur mycket arbetsminne som används.
• Disk – visar vilka program som arbetar mycket mot lagringen.

Om ett program ligger väldigt högt under lång tid kan det vara en förklaring till att datorn känns långsam.

Stäng i första hand programmet på vanligt sätt. Avsluta inte processer i Aktivitetshanteraren om du inte vet vad de används till.

3. Stäng program du inte använder

Det är lätt att ha många program öppna samtidigt. Webbläsaren kan dessutom använda mycket minne om du har många flikar öppna.

Stäng sådant du inte behöver för tillfället och kontrollera om datorn blir snabbare.

Om problemet framför allt uppstår när många program är öppna samtidigt kan datorn ha ont om arbetsminne.

4. Stäng av onödiga autostart-program

Många program ställer in sig själva för att starta automatiskt när du loggar in i Windows. Efter ett tag kan listan bli ganska lång.

Så här kontrollerar du autostarten:

1. Tryck på Ctrl + Shift + Esc.
2. Öppna Autostartsappar i Aktivitetshanteraren.
3. Gå igenom programmen i listan.
4. Markera ett program du inte behöver direkt efter inloggning.
5. Välj Inaktivera.

Programmet avinstalleras inte. Det slutar bara att starta automatiskt tillsammans med Windows.

Var försiktig med att stänga av säkerhetsprogram, drivrutinsverktyg och andra systemrelaterade program om du är osäker på vad de gör.

5. Kontrollera hur mycket lagringsutrymme som är ledigt

En nästan full systemdisk kan göra Windows långsammare och dessutom orsaka problem med uppdateringar och temporära filer.

Öppna Inställningar > System > Lagring.

Där ser du hur mycket utrymme som används och vilka typer av filer som tar mest plats.

Om lagringen börjar bli full kan du exempelvis:

• tömma papperskorgen
• ta bort program du inte använder
• radera gamla filer i mappen Hämtade filer
• flytta stora bilder och filmer till en annan disk eller molnlagring
• rensa temporära filer

6. Rensa temporära filer

Windows och olika program skapar tillfälliga filer som normalt ska hjälpa systemet att fungera smidigt. Med tiden kan det samlas en hel del data som inte längre behövs.

Gå till Inställningar > System > Lagring > Tillfälliga filer.

Windows visar vilka typer av filer som kan tas bort och hur mycket utrymme de använder.

Kontrollera listan innan du raderar något. Var särskilt uppmärksam på Hämtade filer om alternativet visas, eftersom den mappen kan innehålla filer du vill behålla.

7. Uppdatera Windows 11

Uppdateringar handlar inte bara om nya funktioner och säkerhet. Microsoft rättar också fel som kan påverka stabilitet och prestanda.

Öppna Inställningar > Windows Update och välj Sök efter uppdateringar.

Installera tillgängliga uppdateringar och starta om datorn om Windows ber dig göra det.

Om datorn började bli långsam direkt efter en uppdatering kan orsaken däremot vara just den uppdateringen. Då kan det vara värt att kontrollera om Microsoft har släppt en ny rättning.

8. Sök efter virus och skadlig kod

En dator som plötsligt blivit betydligt långsammare kan i vissa fall ha drabbats av skadlig kod. Det är långt ifrån den vanligaste orsaken, men det är värt att kontrollera om andra åtgärder inte hjälper.

Windows 11 har säkerhetsprogrammet Microsoft Defender inbyggt.

1. Öppna Windows-säkerhet.
2. Välj Virus- och hotskydd.
3. Starta en genomsökning.

Du behöver normalt inte installera flera antivirusprogram samtidigt. Flera säkerhetsprogram som försöker arbeta parallellt kan i stället göra datorn långsammare.

9. Kontrollera webbläsaren

Om datorn främst känns långsam när du använder internet kan problemet ligga i webbläsaren snarare än i Windows.

Många öppna flikar, tillägg och webbsidor som använder mycket resurser kan belasta datorn ordentligt.

Testa att:

• stänga flikar du inte använder
• starta om webbläsaren
• ta bort tillägg du inte behöver
• uppdatera webbläsaren

Du kan också prova samma webbsidor i en annan webbläsare. Om allt fungerar betydligt snabbare där har du ringat in problemet.

10. Kontrollera datorns hårdvara

Om inget av stegen ovan hjälper kan begränsningen ligga i själva datorn.

Äldre datorer kan framför allt bli långsamma på grund av för lite arbetsminne eller en gammal mekanisk hårddisk.

En dator med en traditionell hårddisk, ofta kallad HDD, kan kännas betydligt långsammare än en dator med SSD. Ett byte till SSD kan därför ge en stor prestandaförbättring på vissa äldre datorer.

Mer arbetsminne kan också hjälpa om datorn ofta blir långsam när flera program är öppna samtidigt.

Så tar du reda på vad som gör datorn långsam

Försök att lägga märke till när problemet uppstår. Det gör felsökningen mycket enklare.

• Är datorn långsam direkt efter uppstart? Kontrollera autostart-programmen.
• Blir den långsam när många program är öppna? Kontrollera minnesanvändningen.
• Är bara internet segt? Kontrollera webbläsaren och nätverket.
• Är lagringen nästan full? Börja med att frigöra diskutrymme.
• Blev datorn plötsligt långsam? Kontrollera nya program, uppdateringar och gör en säkerhetskontroll.

Det är bättre att försöka hitta orsaken än att ändra många inställningar på måfå.

Behöver du återställa Windows?

Att återställa Windows kan lösa mer omfattande problem, men det bör inte vara det första du provar. Börja med åtgärderna ovan.

Om datorn fortfarande är mycket långsam trots att hårdvaran är tillräckligt bra kan en återställning eller ominstallation vara ett alternativ. Säkerhetskopiera alltid viktiga filer innan du gör större ändringar i systemet.

Börja med de enklaste lösningarna

En långsam Windows 11-dator behöver inte vara uttjänt. Börja med en omstart och kontrollera därefter Aktivitetshanteraren, autostarten och lagringsutrymmet. Uppdatera Windows och kontrollera även att inget enskilt program belastar datorn onormalt mycket.

Om problemen finns kvar efter att du gått igenom de enklare lösningarna kan det vara dags att titta närmare på datorns arbetsminne och lagring. Framför allt kan en äldre hårddisk vara en tydlig flaskhals.