Du behöver inte lära dig några avancerade kommandon. Det viktigaste är att förklara vad du vill ha, ge relevant information och tala om hur svaret ska se ut.

Vad är en prompt?

När du skriver något till ChatGPT eller en liknande AI-tjänst brukar instruktionen kallas för en prompt.

En prompt kan vara en enkel fråga:

Vad är tvåfaktorsautentisering?

Men den kan också innehålla betydligt mer information:

Förklara tvåfaktorsautentisering för någon som inte är tekniskt kunnig. Använd enkla ord och ge ett konkret exempel från vardagen.

Båda frågorna handlar om samma sak, men den andra berättar betydligt tydligare vilken typ av svar du vill ha.

1. Skriv vad du faktiskt vill ha hjälp med

Korta frågor fungerar ofta bra när du vill veta något enkelt. Vid mer komplicerade uppgifter är det bättre att vara tydlig.

I stället för:

Hjälp mig med ett mejl.

kan du skriva:

Hjälp mig skriva ett vänligt mejl till min hyresvärd om att elementet i sovrummet inte fungerar. Mejlet ska vara kort och sakligt.

Nu vet AI-tjänsten både vem texten är riktad till, vad den handlar om och vilken ton du vill ha.

2. Ge AI:n relevant bakgrund

AI:n känner inte automatiskt till situationen du befinner dig i. Information som är självklar för dig kan därför saknas när tjänsten försöker skapa ett svar.

Anta exempelvis att du skriver:

Vilken dator passar mig?

Det finns alldeles för många möjliga svar. Berätta i stället hur datorn ska användas:

Jag behöver en bärbar dator för webbsurfning, mejl, Word och videosamtal. Jag spelar inte datorspel och vill helst inte betala mer än 8 000 kronor. Vad bör jag titta efter?

Ju mer relevant information du ger, desto bättre förutsättningar har tjänsten att anpassa svaret.

3. Berätta vem svaret är till för

Samma ämne kan behöva förklaras på helt olika sätt beroende på vem som ska läsa svaret.

Du kan exempelvis skriva:

• Förklara det för en nybörjare.
• Förklara det för någon som aldrig har använt Windows.
• Skriv så att ett barn på 12 år kan förstå.
• Förklara det för någon som redan kan grunderna.

Det här är särskilt användbart när AI:n använder för många tekniska ord eller ger mer detaljer än du behöver.

4. Tala om hur du vill ha svaret

Du kan också bestämma formen på svaret.

Om du exempelvis ska köpa en ny mobil kan du skriva:

Jämför de här två mobilerna i en enkel tabell. Ta med batteritid, skärm, kamera, lagring och vem respektive modell passar bäst för.

Andra användbara instruktioner kan vara:

• Gör en punktlista.
• Ge mig instruktionerna steg för steg.
• Svara med högst fem punkter.
• Förklara utan tekniska termer.
• Ge först en kort förklaring och sedan ett exempel.

Du behöver alltså inte nöja dig med det format som AI-tjänsten själv väljer.

5. Be om instruktioner steg för steg

Det här är särskilt användbart när du försöker lösa ett problem på datorn eller mobilen.

I stället för:

Hur byter jag WiFi-lösenord?

kan du skriva:

Visa steg för steg hur jag byter lösenord till mitt trådlösa nätverk. Jag är nybörjare, så förklara även hur jag hittar routerns inställningar.

Då ökar chansen att du får instruktioner som faktiskt går att följa.

6. Säg vad du redan har provat

Om du använder AI för felsökning är det bra att berätta vad du redan har gjort.

Exempel:

Min Windows 11-dator hittar inte mitt trådlösa nätverk. Jag har redan startat om både datorn och routern. Mobilen kan ansluta till samma nätverk. Vad bör jag kontrollera härnäst?

Den informationen är värdefull. AI:n behöver då inte börja med att föreslå sådant du redan har provat.

7. Du behöver inte få allt rätt i första frågan

En av de stora fördelarna med en chattbaserad AI-tjänst är att du kan fortsätta samtalet.

Om svaret är för komplicerat kan du exempelvis skriva:

Det där var för tekniskt. Förklara enklare.

Om svaret är för långt:

Korta ner det och ge mig bara de tre viktigaste punkterna.

Om något saknas:

Kan du också förklara hur jag gör detta på en iPhone?

Du behöver alltså inte börja om från början varje gång.

8. Be AI:n ställa frågor till dig

Ibland vet du inte vilken information som behövs för att AI:n ska kunna hjälpa dig. Då kan du vända på situationen.

Du kan exempelvis skriva:

Jag vill köpa en ny laptop men vet inte vilken typ jag behöver. Ställ fem frågor till mig först och rekommendera sedan vad jag bör leta efter.

Det kan vara ett smidigt sätt att komma fram till vilka krav som faktiskt är viktiga.

9. Använd exempel när det är svårt att beskriva vad du vill ha

Ett exempel kan ibland vara tydligare än en lång instruktion.

Om du exempelvis vill ha hjälp med rubriker kan du visa vilken typ av rubriker du gillar och sedan be AI:n skapa nya i liknande ton.

Du kan också klistra in en text och skriva:

Jag tycker att den här texten är för formell. Skriv om den så att den låter mer naturlig och lättläst, men behåll all viktig information.

10. Kontrollera viktiga uppgifter

Ett välformulerat meddelande kan ge bättre AI-svar, men det gör inte svaret automatiskt korrekt.

AI-tjänster kan missförstå frågor, blanda ihop uppgifter och ibland ge information som låter övertygande trots att den är fel.

Var därför särskilt försiktig med uppgifter som gäller exempelvis:

• medicin och hälsa
• juridik
• ekonomi
• säkerhet
• aktuella priser
• datum och öppettider
• produktinformation som kan ha ändrats

Kontrollera viktig information mot en pålitlig och aktuell källa innan du agerar på den.

Var försiktig med personlig information

Tänk också på vilken information du skriver in i en AI-tjänst.

Undvik att klistra in lösenord, kortnummer, BankID-uppgifter eller andra känsliga uppgifter. Om du vill ha hjälp med ett dokument kan du ta bort personnummer, kontonummer och annan information som inte behövs för uppgiften.

En enkel modell för bättre AI-frågor

Om du inte vet hur du ska formulera dig kan du tänka i fyra delar:

1. Uppgift: Vad vill du att AI:n ska göra?
2. Bakgrund: Vilken information behöver den känna till?
3. Mottagare: Vem är svaret till för?
4. Format: Hur vill du att svaret ska presenteras?

Du behöver inte alltid använda alla fyra. För enkla frågor räcker ofta en enda mening.

Ett exempel från början till slut

En ganska vag fråga kan se ut så här:

Hjälp mig välja mobil.

En mer användbar version skulle kunna vara:

Jag behöver en ny Android-mobil. Jag använder framför allt mobilen till bilder, BankID, webbsurfning och YouTube och spelar nästan aldrig spel. Jag vill ha bra batteritid och budgeten är högst 6 000 kronor. Förklara vilka egenskaper jag bör prioritera och gör en kort checklista jag kan använda när jag jämför modeller.

Du har nu berättat vad du behöver, hur mobilen ska användas, vilken budget du har och vilken typ av svar du vill få.

Bättre frågor ger oftast bättre svar

Du behöver inte bli expert på så kallad promptteknik för att få nytta av AI. Skriv ungefär som om du skulle förklara uppgiften för en person som gärna hjälper till men inte känner till din situation.

Berätta vad du försöker göra, ge den bakgrund som behövs och säg hur du vill ha svaret. Om resultatet ändå inte blir rätt fortsätter du samtalet och förklarar vad som behöver ändras.

Det är ofta den enklaste vägen från ett generellt AI-svar till ett svar som faktiskt är användbart.

Ett betydligt mer kraftfullt arbetssätt är att låta AI analysera material som du själv ger den. Det kan vara offerter, anteckningar, kalkylblad, kundrecensioner, avtal, rapporter eller en samling dokument.

Poängen är inte att låta AI fatta beslut åt dig. Poängen är att använda den för att hitta mönster, upptäcka avvikelser och ställa frågor som du själv kanske inte hade tänkt på.

Från frågemaskin till analysverktyg

Det vanliga sättet att använda AI ser ungefär ut så här:

Vilken robotdammsugare är bäst?

Ett mer avancerat arbetssätt är:

Här är specifikationerna för de fem modeller jag överväger. Jag bor på 120 kvadratmeter, har två våningar, hund och flera mattor. Skapa först kriterier för vad som är viktigt i min situation. Jämför sedan modellerna mot kriterierna och visa vilka kompromisser jag gör med varje alternativ.

Skillnaden är viktig. I det andra exemplet ber du inte bara AI:n om ett svar. Du ger den ett material och en metod för att analysera det.

1. Låt AI leta efter sådant du själv har missat

Ett av de mest användbara knepen är att inte fråga AI vad den tycker, utan vad du kan ha missat.

Anta att du jämför tre offerter för en renovering. Du kan naturligtvis be AI:n jämföra priserna, men det är ganska enkelt.

En mer intressant instruktion är:

Jämför de här tre offerterna. Leta särskilt efter kostnader, villkor, reservationer och skillnader i omfattning som gör att offerterna kan se mer lika ut än de faktiskt är. Lista även frågor jag bör ställa innan jag väljer leverantör.

Nu använder du AI för att leta efter problem, inte bara för att sammanfatta information.

2. Be AI argumentera emot dig

AI blir lätt medhållande om frågan är formulerad på ett sätt som redan antyder vilket svar du vill ha.

Det kan du utnyttja åt andra hållet.

Om du redan har bestämt dig för något kan du be AI försöka hitta svagheterna i beslutet.

Exempel:

Jag tänker köpa den här datorn. Utgå inte från att mitt val är bra. Försök i stället hitta fem konkreta skäl till att modellen kan vara fel för mina behov. Rangordna invändningarna efter hur viktiga de är.

Det här brukar kallas att använda en djävulens advokat. AI får uppgiften att aktivt försöka motbevisa din första slutsats.

Det är särskilt användbart när du märker att du redan har börjat leta efter argument som bekräftar det du vill göra.

3. Kör analysen i flera omgångar

Ett vanligt misstag är att försöka få det perfekta svaret med en enda jättelång instruktion.

Vid mer komplicerade analyser fungerar det ofta bättre att dela upp arbetet.

Du kan exempelvis arbeta så här:

1. Låt AI läsa och strukturera materialet.
2. Be den identifiera de viktigaste skillnaderna.
3. Be den leta efter avvikelser och motsägelser.
4. Be den ifrågasätta sin egen första analys.
5. Be först därefter om en slutsats.

Det gör dessutom arbetet lättare att kontrollera. Om AI:n missförstår materialet redan i steg ett kan du rätta till det innan den bygger vidare på felet.

4. Be om kriterier innan du ber om rekommendationen

Det här är ett enkelt knep som kan göra jämförelser betydligt mer genomtänkta.

Fråga inte direkt:

Vilken av de här datorerna ska jag köpa?

Börja i stället med:

Vilka kriterier bör användas för att jämföra de här datorerna för någon som arbetar med bildredigering och ofta reser?

När kriterierna är framtagna kan nästa instruktion vara:

Bedöm nu modellerna utifrån dessa kriterier. Visa även vilka uppgifter som saknas för att kunna göra en säker bedömning.

Det minskar risken att jämförelsen styrs av den egenskap som råkar vara lättast att se, exempelvis pris eller mängden lagring.

5. Fråga vad AI:n inte vet

Det här är en av de mest underskattade instruktionerna.

När AI ger ett övertygande svar är det lätt att anta att den har tillräckligt med information för slutsatsen.

Be den i stället uttryckligen redovisa osäkerheten:

Vilken information saknas för att du ska kunna göra en bättre bedömning?

eller:

Vilka delar av slutsatsen bygger på fakta i materialet och vilka bygger på antaganden?

Det kan avslöja att en till synes självklar rekommendation egentligen bygger på flera antaganden.

6. Använd AI för att hitta avvikelser i stora mängder information

AI är användbart när materialet börjar bli så stort att det är svårt att få överblick.

Anta att du har hundratals kundkommentarer, en lång enkät eller flera sidor med egna anteckningar.

I stället för att bara be om en sammanfattning kan du skriva:

Gruppera kommentarerna efter återkommande problem. Visa hur ofta varje problem förekommer och ta sedan fram sådant som bara nämns några få gånger men som verkar ovanligt allvarligt.

Den sista delen är viktig.

En vanlig sammanfattning tenderar att fokusera på det som förekommer ofta. Men ibland är det den ovanliga kommentaren som innehåller den mest intressanta informationen.

7. Be AI skilja på observation och slutsats

När mycket information analyseras kan fakta och tolkningar lätt blandas ihop.

Du kan därför be AI dela upp resultatet.

Exempel:

Gör två kolumner. I den första skriver du sådant som uttryckligen framgår av materialet. I den andra skriver du slutsatser som kräver tolkning. Markera tydligt när underlaget är osäkert.

Det gör det lättare att upptäcka när AI:n går längre än vad materialet faktiskt stödjer.

8. Låt två analyser konkurrera med varandra

Här är ett knep som få vanliga användare utnyttjar.

Be först AI:n göra en analys. Be den sedan göra om analysen från ett helt annat perspektiv.

Exempel:

Analysera först detta som en köpare som prioriterar lägsta möjliga totalkostnad.

Fortsätt sedan:

Gör nu en ny analys som om driftsäkerhet och lång livslängd är viktigare än inköpspriset.

Till sist:

Jämför de två analyserna. Vilka rekommendationer ändras och varför?

Det här är ett bra sätt att upptäcka hur mycket en rekommendation påverkas av vilka prioriteringar som används.

9. Be AI försöka förstöra sin egen slutsats

Efter en längre analys kan du lägga till ett extra kontrollsteg.

Skriv:

Anta nu att din slutsats är fel. Vilka är de tre mest sannolika orsakerna till att den kan vara fel?

Du kan också använda:

Vilket är det starkaste argumentet mot rekommendationen du precis gav?

Det tvingar AI:n att undersöka resultatet från motsatt håll.

Det garanterar inte att slutsatsen blir korrekt, men det kan göra svagheterna betydligt tydligare.

10. Be om scenarier i stället för en enda prognos

AI bör inte användas som en kristallkula. Däremot kan den vara användbar för att resonera kring olika möjliga utfall.

Anta att du funderar på en större investering.

I stället för:

Kommer det här bli lönsamt?

kan du skriva:

Skapa tre scenarier: ett försiktigt, ett normalt och ett optimistiskt. Beskriv vilka antaganden som krävs för varje scenario och vilka faktorer som har störst påverkan på resultatet.

Nu får du inte ett låtsassäkert svar om framtiden. Du får en modell för hur olika förutsättningar kan påverka utfallet.

11. Använd AI för att skapa frågor, inte bara svar

Det här är kanske det mest användbara sättet att tänka på AI som analytiker.

Du behöver inte be den lösa problemet.

Be den hjälpa dig förstå vilka frågor som behöver besvaras.

Exempel:

Jag funderar på att installera solceller. Ge mig inte en rekommendation ännu. Ta först fram de 15 frågor som måste besvaras för att avgöra om det är ekonomiskt rimligt för just mitt hus.

Du får då en checklista för den fortsatta undersökningen i stället för en snabb slutsats baserad på för lite information.

12. Skapa en återanvändbar analysmall

När du hittar ett arbetssätt som fungerar behöver du inte uppfinna det på nytt nästa gång.

Du kan skapa en generell instruktion som används varje gång du ska analysera något.

En enkel mall kan exempelvis se ut så här:

1. Sammanfatta materialet utan att dra några slutsatser.

2. Identifiera de viktigaste mönstren och skillnaderna.

3. Leta efter avvikelser, motsägelser och information som verkar saknas.

4. Skilj tydligt mellan fakta och antaganden.

5. Ta fram tre möjliga slutsatser.

6. Argumentera emot varje slutsats.

7. Lista vilken ytterligare information som skulle kunna förändra bedömningen.

8. Ge först därefter din samlade bedömning.

Den kan anpassas till allt från produktjämförelser och offerter till rapporter och egna projekt.

Ett smartare sätt att använda AI

Den stora förändringen sker när du slutar tänka på AI som någon som ska ge dig rätt svar.

Använd den i stället som ett verktyg för att undersöka problemet från flera håll.

Låt den sortera material. Be den hitta avvikelser. Tvinga den att argumentera emot den första slutsatsen. Fråga vilken information som saknas. Be den skilja fakta från antaganden.

Och framför allt: låt inte ett välformulerat AI-svar bli slutpunkten för viktiga beslut.

Det riktigt användbara är ofta inte svaret AI ger dig, utan de nya frågorna den hjälper dig att upptäcka.

Här går vi igenom grunderna, hur du ställer bättre frågor och vad du bör tänka på för att få svar som faktiskt blir användbara.

Vad är ChatGPT?

ChatGPT är en AI-tjänst som du kan skriva till ungefär som i en vanlig chatt. Du beskriver vad du vill ha hjälp med och får ett svar direkt.

Det kan till exempel vara:

• hjälp att formulera en text
• förklaringar av svåra begrepp
• idéer till mat, resor eller presenter
• sammanfattningar
• förslag på struktur i ett dokument
• hjälp att komma vidare när du kört fast

Du kan sedan fortsätta konversationen och be ChatGPT ändra, förklara eller förbättra svaret.

Så börjar du använda ChatGPT

Det enklaste sättet att komma igång är att öppna ChatGPT och skriva vad du vill ha hjälp med i chattrutan.

Du behöver inte använda speciella kommandon. Skriv på vanlig svenska.

Du kan till exempel skriva:

• Förklara vad molnlagring är på ett enkelt sätt.
• Hjälp mig skriva ett vänligt mejl där jag bokar om ett möte.
• Ge mig fem enkla middagar med kyckling och ris.
• Förklara skillnaden mellan WiFi och mobildata.

Ju tydligare du beskriver vad du vill ha, desto större är chansen att svaret blir bra.

Var tydlig med vad du vill ha

En vanlig nybörjarmiss är att skriva väldigt korta frågor och sedan bli besviken på svaret.

Jämför de här två frågorna:

Skriv om träning.

och:

Skriv en kort och lättläst text om varför vardagsmotion är bra för personer över 50 år.

Den andra frågan berättar betydligt mer om vad du vill ha och vem texten är till för.

Det brukar ge ett mer användbart resultat.

Be ChatGPT ändra svaret

Du behöver inte acceptera det första svaret. En av de största fördelarna med ChatGPT är att du kan fortsätta be om ändringar.

Du kan till exempel skriva:

• Gör texten kortare.
• Skriv mer vardagligt.
• Förklara enklare.
• Ge mig tre exempel.
• Skriv om det som en punktlista.

Det är ofta bättre att arbeta vidare med svaret än att försöka få allt perfekt i den första frågan.

Ge sammanhang när det behövs

ChatGPT vet bara det du berättar i konversationen. Om något är viktigt för svaret bör du därför skriva med det.

Om du exempelvis vill ha hjälp att skriva ett mejl kan du förklara:

• vem mottagaren är
• vad mejlet ska handla om
• vilken ton du vill ha
• hur långt mejlet bör vara

Det gör svaret mer träffsäkert.

Använd ChatGPT för att förklara saker

Ett av de enklaste sätten att använda ChatGPT är som en förklarande hjälp.

Om du stöter på ett ord eller ämne du inte förstår kan du be om en enklare förklaring.

Prova till exempel:

Förklara tvåfaktorsautentisering som om jag aldrig har hört talas om det tidigare.

Om svaret fortfarande känns för tekniskt kan du skriva:

Förklara ännu enklare och använd ett vardagligt exempel.

Få hjälp att skriva utan att börja från noll

Den tomma sidan är ofta det svåraste. ChatGPT kan hjälpa dig att skapa ett första utkast som du sedan ändrar själv.

Det kan vara användbart för exempelvis:

• mejl
• inbjudningar
• ansökningar
• presentationer
• annonser
• listor och planer

Se gärna svaret som ett utkast, inte som något som automatiskt måste användas exakt som det är.

Kan ChatGPT sammanfatta texter?

Ja. Du kan ge ChatGPT en text och be om en kortare version eller de viktigaste punkterna.

Du kan exempelvis skriva:

Sammanfatta den här texten i fem punkter och använd enkelt språk.

Det kan vara praktiskt när du vill få en snabb överblick över ett långt dokument eller en komplicerad text.

ChatGPT kan också ha fel

Det här är viktigt att känna till. ChatGPT kan ge svar som låter mycket övertygande även när informationen är felaktig eller inaktuell.

Kontrollera därför viktig information mot en pålitlig källa, särskilt när det gäller:

• hälsa
• ekonomi
• juridik
• myndighetsinformation
• datum och aktuella händelser

AI är bra på att hjälpa till, men bör inte automatiskt behandlas som en faktakälla.

Dela inte känsliga uppgifter i onödan

Tänk på vilken information du skriver in i en AI-tjänst.

Undvik att dela sådant som:

• lösenord
• kortuppgifter
• BankID-information
• känsliga personuppgifter
• konfidentiell företagsinformation

Om du vill ha hjälp med ett dokument som innehåller känsliga uppgifter kan du ofta ta bort eller anonymisera informationen först.

Prova att ge ChatGPT en roll

Ett enkelt knep är att beskriva vilken typ av hjälp du vill ha.

Du kan till exempel skriva:

Agera som en pedagogisk datorlärare och förklara steg för steg hur jag säkerhetskopierar mina bilder.

Eller:

Agera som en språklärare och rätta min svenska utan att göra texten mer formell.

Det hjälper ChatGPT att förstå vilken typ av svar du är ute efter.

Några bra frågor att börja med

Om du precis har börjat använda ChatGPT kan du prova någon av de här:

• Förklara hur molnlagring fungerar för en nybörjare.
• Ge mig fem idéer på snabba vardagsmiddagar.
• Hjälp mig skriva ett artigt mejl där jag tackar nej till ett möte.
• Gör en packlista för en weekendresa till London.
• Förklara skillnaden mellan iCloud och Google Foto.
• Ge mig en enkel plan för att organisera mina digitala bilder.

Börja enkelt och bygg vidare

Du behöver inte lära dig avancerade AI-termer eller skriva perfekta instruktioner för att ha nytta av ChatGPT. Börja med en vanlig fråga och fortsätt sedan samtalet.

Be om en enklare förklaring om något känns svårt. Be om fler exempel om svaret är för tunt. Och be om en kortare version om det blev för mycket text.

Det är ofta när du börjar behandla ChatGPT som en dialog, snarare än en vanlig sökmotor, som tjänsten blir riktigt användbar.

Att be AI göra research, analysera information, dra slutsatser, skriva en text och kontrollera resultatet i samma instruktion kan ge ett imponerande svar. Problemet är att du får väldigt liten kontroll över vad som händer på vägen.

Ett smartare arbetssätt är att dela upp uppgiften i flera steg där resultatet från ett steg blir underlag för nästa.

Du bygger helt enkelt ett AI-arbetsflöde.

Varför en enda stor prompt inte alltid är bäst

Anta att du ska köpa en ny bärbar dator och har samlat information om sex modeller.

Du skulle kunna skriva:

Jämför de här datorerna och säg vilken som är bäst för mig.

Du får förmodligen ett svar. Men flera saker sker då samtidigt.

• AI:n måste förstå informationen.
• Den måste avgöra vilka egenskaper som är viktiga.
• Den måste jämföra modellerna.
• Den måste väga olika fördelar mot varandra.
• Den måste avgöra vad som passar just dig.
• Den måste formulera en rekommendation.

Om något blir fel är det svårt att se var felet uppstod.

Delar du i stället upp processen kan du kontrollera varje steg innan du går vidare.

Steg 1: Börja med att strukturera informationen

Det första steget behöver inte innehålla någon analys alls.

Be AI:n att bara organisera materialet.

Exempel:

Här är information om sex bärbara datorer. Skapa en tabell med modell, processor, RAM, lagring, vikt, batteri, skärm och pris. Dra inga slutsatser ännu. Skriv ”uppgift saknas” där informationen inte finns.

Det sista är viktigare än det kanske verkar.

Du vill inte att AI:n fyller luckorna med vad den tror är rätt. Du vill först veta vilket underlag du faktiskt har.

Steg 2: Kontrollera underlaget innan analysen börjar

När informationen är strukturerad kan du göra något som ofta hoppas över:

kontrollera om materialet över huvud taget räcker för att fatta ett bra beslut.

Fråga:

Vilken information saknas för att kunna göra en rättvis jämförelse mellan modellerna?

AI:n kanske upptäcker att batteritiden anges för vissa modeller men inte andra, att priserna kommer från olika tidpunkter eller att två datorer har olika versioner av samma processor.

Det är betydligt bättre att upptäcka detta nu än efter att AI:n redan har utsett en vinnare.

Steg 3: Bestäm kriterierna separat

Nästa steg är inte att välja dator.

Först ska du bestämma vad som faktiskt betyder något.

Du kan exempelvis skriva:

Jag använder datorn för webbläsare med många flikar, Office, videomöten och enklare bildredigering. Jag reser ungefär två gånger i månaden och vill kunna använda datorn i minst fem år. Vilka sex kriterier bör väga tyngst när jag jämför modellerna?

Nu får du ett beslutsunderlag innan produkterna börjar bedömas.

Det minskar risken att AI:n låter en lättjämförd egenskap, som mängden lagring eller priset, få större betydelse än den borde.

Steg 4: Ge kriterierna olika vikt

Här kan du gå ett steg längre.

Alla kriterier behöver inte vara lika viktiga.

För en person kanske låg vikt är avgörande. För en annan spelar vikten nästan ingen roll medan prestanda är viktigast.

Be därför AI:n skapa en viktning.

Exempel:

• Prestanda: 25 procent
• Batteritid: 20 procent
• Förväntad livslängd: 20 procent
• Vikt: 15 procent
• Skärm: 10 procent
• Pris: 10 procent

Kontrollera sedan viktningen själv.

Om priset är mycket viktigt för dig kanske 10 procent är alldeles för lite. Då ändrar du modellen innan jämförelsen fortsätter.

Steg 5: Låt AI:n göra själva analysen

Först nu är det dags att jämföra alternativen.

Instruktionen kan vara:

Bedöm nu varje modell utifrån våra sex kriterier och den viktning vi har bestämt. Använd bara informationen i materialet. Om underlag saknas för ett kriterium ska du markera det i stället för att anta ett värde.

Det här är en helt annan analys än att bara fråga vilken dator som är bäst.

Du har gjort själva beslutsmodellen synlig.

Steg 6: Kör ett känslighetstest

Här kommer ett betydligt mer avancerat knep.

Om en rekommendation bygger på flera viktade kriterier kan du undersöka hur stabil slutsatsen egentligen är.

Be AI:n ändra förutsättningarna:

Gör om jämförelsen med pris dubbelt så viktigt. Förändras vinnaren?

Fortsätt sedan:

Gör en tredje jämförelse där batteritid och låg vikt prioriteras högst. Hur förändras resultatet?

Det här liknar en förenklad känslighetsanalys.

Om samma modell vinner oavsett hur rimliga prioriteringar förändras är rekommendationen relativt robust.

Om vinnaren däremot ändras så fort en vikt justeras lite vet du att beslutet är betydligt mer känsligt.

Steg 7: Skapa en separat kritiker

När analysen är klar kan du ge AI:n en helt ny uppgift.

Den ska inte längre försöka hitta den bästa datorn.

Den ska försöka hitta fel i analysen.

Skriv exempelvis:

Agera nu som en kritisk granskare. Leta efter svaga antaganden, orättvisa jämförelser, saknad information och andra problem i analysen. Försök inte försvara den tidigare rekommendationen.

Det här är ett användbart sätt att separera två uppgifter som annars lätt blandas ihop:

att skapa en slutsats och att försöka hitta fel i slutsatsen.

Steg 8: Be om rekommendationen sist

Först efter strukturering, kontroll, kriterier, analys och kritik behöver du be om ett slutligt svar.

Exempel:

Gör nu en slutlig rekommendation. Ange vilket alternativ du skulle välja, varför och vilka osäkerheter som fortfarande finns. Beskriv också vad som skulle kunna få dig att ändra rekommendationen.

Den sista meningen är särskilt användbar.

En rekommendation blir mer värdefull om du vet under vilka förutsättningar den inte längre gäller.

Samma metod fungerar för mycket mer än produktjämförelser

Datorexemplet är enkelt att förstå, men arbetsmetoden kan användas för betydligt mer.

Du kan bygga liknande arbetsflöden när du exempelvis ska:

• jämföra flera offerter
• analysera en stor mängd kundkommentarer
• planera ett projekt
• granska ett längre dokument
• sammanställa mötesanteckningar
• jämföra olika resalternativ
• bearbeta en rapport
• planera innehåll till en webbplats

Det viktiga är inte exakt vilka steg du använder. Det viktiga är att du separerar uppgifter som kräver olika typer av tänkande.

Bygg olika AI-roller i samma arbetsflöde

Du kan dessutom låta AI:n arbeta från olika perspektiv i de olika stegen.

Ett arbetsflöde skulle exempelvis kunna innehålla:

1. Insamlaren som strukturerar information.
2. Analytikern som letar efter mönster.
3. Kritikern som försöker hitta fel.
4. Redaktören som gör resultatet begripligt.

Det behöver inte vara fyra olika AI-tjänster. Du kan göra allt i samma konversation genom att tydligt byta uppgift mellan stegen.

Ett annat exempel: från 200 kundkommentarer till något användbart

Anta att ett företag har fått 200 kommentarer från kunder.

Den enklaste instruktionen är:

Sammanfatta kommentarerna.

Men då riskerar mycket av den intressanta informationen att försvinna.

Ett bättre arbetsflöde skulle kunna vara:

1. Sortera kommentarerna i återkommande ämnen.
2. Räkna hur många kommentarer som tillhör varje ämne.
3. Identifiera positiva respektive negativa mönster.
4. Leta separat efter ovanliga men allvarliga problem.
5. Markera kommentarer som inte passar in i någon tydlig kategori.
6. Ta fram möjliga förbättringsområden.
7. Låt en kritiker ifrågasätta kategoriseringen.
8. Skapa en slutrapport först därefter.

Nu har AI:n inte bara sammanfattat text. Den har hjälpt dig att genomföra en strukturerad analys.

Lägg in kontrollpunkter där AI:n måste stanna

En smart detalj är att inte låta AI:n automatiskt gå vidare genom hela processen.

Skriv exempelvis:

Genomför bara steg ett. Vänta sedan på mitt godkännande innan du fortsätter.

Det gör att du kan kontrollera resultatet mellan stegen.

Om AI:n har kategoriserat materialet fel kan du korrigera det innan felet sprider sig vidare genom hela analysen.

Spara arbetsflödet när du hittar något som fungerar

Den verkliga vinsten kommer när samma typ av uppgift återkommer.

Om du varje månad analyserar försäljningssiffror, kundrespons eller projektrapporter behöver du inte börja från noll.

Dokumentera processen:

1. Vilket material ska lämnas till AI:n?
2. Vad ska kontrolleras först?
3. Vilka frågor ska ställas?
4. Vilka analyser ska genomföras?
5. Vilka kontrollsteg behövs?
6. Hur ska slutresultatet presenteras?

Du har då skapat något som är betydligt mer värdefullt än en bra prompt.

Du har skapat en återanvändbar arbetsprocess.

Automatisering är nästa nivå, men börja manuellt

Det går att ta principen ännu längre. AI-tjänster och automatiseringsverktyg kan i vissa fall kopplas ihop så att information skickas automatiskt mellan olika steg.

Men det är sällan klokt att automatisera en process innan du vet att processen fungerar.

Börja därför manuellt.

Kör arbetsflödet några gånger, se var AI:n gör misstag och förbättra instruktionerna. Först när processen är stabil är det värt att fundera på vilka delar som kan automatiseras.

Alla uppgifter behöver inte ett avancerat arbetsflöde

Det här betyder inte att varje AI-fråga ska delas upp i åtta steg.

Om du vill veta hur man fryser den översta raden i Excel behöver du knappast en analytiker, en kritiker och en känslighetsanalys.

Arbetsflöden blir intressanta när uppgiften innehåller flera moment, mycket information eller ett beslut där det spelar roll hur slutsatsen har tagits fram.

Den viktigaste skillnaden är kontroll

Att använda AI mer avancerat handlar inte nödvändigtvis om att skriva längre och mer komplicerade prompts.

Ofta handlar det om motsatsen.

Gör varje instruktion mindre, tydligare och lättare att kontrollera.

Låt AI:n först strukturera, sedan analysera, därefter kritisera och sist formulera resultatet.

Då kan du se hur slutsatsen växer fram och ingripa när något går fel.

Det är skillnaden mellan att bara be AI producera ett svar och att faktiskt bygga en process där AI:n blir en del av arbetet.

Den goda nyheten är att du sällan behöver börja med att radera sådant du faktiskt vill behålla. Det finns flera enklare saker att städa bort först. Här visar vi var du kan börja, både på iPhone och Android.

Börja med att se vad som tar plats

Innan du börjar radera saker är det smart att ta reda på vad som faktiskt fyller mobilen. Det är inte alltid bilderna som är boven.

På en iPhone går du till:

Inställningar > Allmänt > iPhone-lagring

På en Android-mobil hittar du informationen vanligtvis under:

Inställningar > Lagring

Exakt var inställningen finns kan skilja sig mellan olika Android-modeller.

Här får du en överblick över hur mycket utrymme som används av exempelvis appar, bilder, filmer och andra filer. Börja med det som tar mest plats.

1. Radera bilder och filmer du inte behöver

För många är kameran den största utrymmestjuven. Moderna mobilkameror tar bilder och spelar in filmer i hög kvalitet, vilket också innebär stora filer.

Gå igenom bildbiblioteket och leta framför allt efter sådant som är enkelt att rensa bort:

• dubbletter
• misslyckade bilder
• gamla skärmdumpar
• filmer du inte behöver
• bilder du fått skickade till dig och inte vill spara

Filmer är särskilt värda att kontrollera. Några längre videoklipp kan ta betydligt mer plats än hundratals vanliga fotografier.

2. Glöm inte papperskorgen

Har du raderat hundratals bilder men knappt fått något mer ledigt utrymme? Då kan bilderna fortfarande ligga kvar i mobilens papperskorg.

På iPhone hamnar raderade bilder i albumet Senast raderade och sparas där en tid innan de tas bort automatiskt.

Många Android-mobiler och fotoappar fungerar på liknande sätt.

Om du behöver utrymmet direkt kan du tömma mappen med raderade objekt manuellt. Kontrollera först att där inte finns något du vill återställa.

3. Ta bort appar du aldrig använder

Det är lätt att samla på sig appar. Ett spel du provade för ett år sedan eller en reseapp från förra semestern kan fortfarande ligga kvar och ta flera gigabyte.

Gå igenom applistan och fråga dig vilka appar du faktiskt använder.

På iPhone kan du öppna Inställningar > Allmänt > iPhone-lagring. Där ser du hur mycket utrymme varje app använder.

På Android kan du kontrollera apparna via inställningarna för lagring eller appar. Menyerna varierar något mellan olika tillverkare.

Är det en app du enkelt kan installera igen senare finns det sällan någon anledning att låta den ligga kvar bara för säkerhets skull.

4. Se upp med appar som blivit jättestora

Själva appen behöver inte vara särskilt stor. Det är innehållet som appen sparar som ibland växer rejält.

Det gäller exempelvis:

• sociala medier
• meddelandeappar
• podcastappar
• musikappar
• streamingtjänster

En app som från början bara tog några hundra megabyte kan med tiden använda flera gigabyte.

Om en app är oväntat stor kan du öppna dess egna inställningar och kontrollera om det finns nedladdningar eller annat sparat innehåll som går att ta bort.

5. Radera nedladdade filmer, musik och poddar

Har du laddat ned en tv-serie inför en resa? Sparat en spellista för att kunna lyssna utan internet? Laddat ned ett antal poddavsnitt?

Det är lätt att glömma bort sådana nedladdningar när resan eller behovet är över.

Öppna appar du använder för musik, poddar och strömmande video och kontrollera vad som finns sparat för användning offline.

Här kan det ibland gå att frigöra flera gigabyte på några minuter.

6. Städa bland gamla meddelanden och bilagor

En vanlig textkonversation tar nästan ingen plats. Bilder, filmer och andra bilagor som skickas i konversationerna är en annan sak.

Om du har haft samma mobil länge kan meddelandeappar innehålla flera års bilder och videoklipp.

Var särskilt uppmärksam på gruppkonversationer där många bilder och filmer skickas.

Kontrollera dock vad du tar bort. Vissa bilder eller meddelanden kan förstås vara sådant du vill spara.

7. Kontrollera mappen med hämtade filer

PDF-filer, biljetter, dokument, bilder och andra filer som du öppnat från webben kan bli liggande långt efter att du slutat behöva dem.

Öppna mobilens filhanterare och leta efter Hämtade filer eller Downloads.

Här finns ofta en blandning av gamla dokument och filer som går bra att radera.

8. Använd molnlagring för bilder

Om bilder och filmer tar nästan all plats behöver du inte nödvändigtvis radera dem. Ett alternativ är att lagra originalen i en molntjänst och låta mobilen behålla mindre versioner lokalt.

På iPhone kan iCloud-bilder användas tillsammans med funktionen för att optimera lagringen på telefonen.

På Android kan exempelvis Google Foto användas för säkerhetskopiering av bilder och filmer.

Kontrollera alltid att dina bilder verkligen är säkerhetskopierade innan du tar bort lokala original.

9. Rensa cache på Android

Android-appar kan lagra tillfälliga filer i en så kallad cache. Den gör ofta att appar fungerar snabbare, men ibland kan den växa sig onödigt stor.

På många Android-mobiler kan du öppna inställningarna för en enskild app och välja att rensa dess cache.

Menyn ser olika ut beroende på telefonmodell och Android-version.

Var noga med skillnaden mellan att rensa cache och att rensa appdata. Det senare kan ta bort inställningar och göra att du behöver logga in i appen igen.

10. Starta om mobilen efter städningen

När du har raderat stora mängder filer och appar kan det vara bra att starta om mobilen.

Det är ingen mirakelkur för lagringsutrymmet, men en omstart kan hjälpa systemet och appar att avsluta tillfälliga processer och uppdatera informationen om lagringen.

Hur mycket ledigt utrymme behöver mobilen?

Försök att inte vänta tills mobilen är helt full innan du börjar städa. Telefonen behöver ledigt utrymme för bland annat uppdateringar, nya bilder och tillfälliga filer.

Det finns ingen mängd ledigt utrymme som passar exakt alla, men några fria gigabyte ger betydligt bättre marginal än att ständigt ligga precis vid gränsen.

Om du regelbundet får varningar om att lagringen är full är det ett tecken på att det är dags att ändra hur bilder, nedladdningar eller appar hanteras.

Radera inte allt på en gång

När mobilen är nästan full är det frestande att börja radera stora mängder bilder och filer direkt. Börja hellre med sådant du enkelt kan få tillbaka.

Gamla appar, nedladdade poddar, offline-filmer och onödiga filer är bra första kandidater. Personliga bilder och filmer bör du däremot kontrollera en extra gång och gärna säkerhetskopiera innan du tar bort dem.

Med en liten genomgång då och då slipper du oftast den stora panikstädningen när mobilen plötsligt meddelar att utrymmet är slut.